Det är många som kommer till min blogg genom att söka på ordet krympburk/ar. Därför tänkte jag att det är dags att skriva ett inlägg helt på svenska för en gångs skull.


samlingen

Krympburkstillverkningen bygger på att man holkar ur en färsk trädstam och därefter sätter in en torr botten. Men en något mer ingående beskrivningen kan vara på sin plats, även om jag tidigare har beskrivit det, men då på engelska.

När man skall tillverka sin burk bör man tänka på några saker innan man börjar. Dels att hitta ett bra ämne, vad är då det? Jo, ett lövträ, personligen använder jag oftast björk, inte för inte, jag bor ju faktiskt i Björkarnas stad och tillgången är god. Kom alltid ihåg att fråga markägaren om tillstånd innan du börjar kapa! Ett litet lager av torkat trä är också viktigt att ha annars blir det svårt med materialet till bottenplattan.

Det behövs vissa verktyg, du kommer långt på kniv, navare (borr) och såg. Men det underlättar avsevärt om du har tillgång till yxa, bandkniv och skedkniv. Samt något att spänna fast din bit i. En vanlig slöjdbänk funkar bra, täljhästen är även den mycket användbar.

Nu är det bara att börja jobba. Personligen burkar jag göra på följande sätt: först väljer jag en bit av en trädstam som är kvistfri. Det går bra att ha någon liten kvist men det blir ju alltid lite svårbearbetat. Därefter spänner jag fast biten i arbetsbänken och med hjälp av bandkniven skär jag ett antal faser på mitt ämne, tar bort nävret. Har man inte tillgång till en bandkniv kan man skära med en vanlig kniv. Men det blir svårare att få breda plana faser vilket jag personligen gillar! Men beroende på vad man sedan vill göra för dekor kan man med fördel göra den slät också.

Därefter är det dags att borra ur stammen. Själv har jag turen att äga ett antal navare i olika diametrar. Men har du en svängborr med lite grövre borrar funkar det säkert också. (Ja, det går såklart att spänna upp sin bit i pelarborrmaskinen, men personligen tycker jag att man tappar hela tjusningen med att tillverka krympburkar då.) Att borra med en navare är härligt, man får ta i och man känner historiens vingslag… haha… eller något, det är schysst i alla fall att jobba med en navare. När man borrat ett eller flera hål beroende på ämnets diameter är man färdig för nästa steg.

Holka ur ämnet. Urholkningen sker inifrån och ut med hjälp av en kniv som man skär med tvärs över fibrerna samt från båda håll av röret. Hittar man rätt vinkel ska det bli nästan som hyvelspån. Det brukar inte vara några problem att hitta det rätta skäret. Det går även att jobba med en skedkniv om man har tillgång till en sådan. Gör röret 5-10mm tjock beroende på burkens storlek. Därefter gör man ett spår i nederkant av burken där botten skall infogas. Jag brukar placera spåret ca 7-10 mm upp från underkanten. Jag skär med en kniv först rakt in och därefter lutar jag kniven och skär bort så det bildas en skåra. Det är nu de torra materialen kommer väl till pass.

Det är nämligen dags att tillverka bottenplattan. Själv har jag sett till att jag har hyvlat fram ett antal ämnen som jag har liggande, men man kan såklart klyva ut ett tunt, typ 5-7 mm tjockt stycke och därefter jobba med det. Ställ burken på plattan, rita av inifrån och var noga med att göra några markeringar på botten och stam för att lättare kunna passa in. Därefter sågar/skär man ut biten och fasar av kanten så den passar i spåret man gjort i nederkant. Bottenplattan är tidskrävande de första gångerna man gör den. Men för varje burk man tillverkar får man in snitsen. När botten passar in i röret vilket den gör när man med ett lätt tryck kan få den på plats är det färdigt. Glipor runt om botten brukar försvinna vid torkning. Torkningen av burken är nästa steg, förvara burken i rumstemperatur, undvik direkt solljus, det är inte bra om det går för fort, då finns det risk för sprickbildning om man har otur. En för stor botten kan även det medföra att röret spricker. Även om risken finns, tycker jag det sällan eller aldrig sker.

När torkningen är klar, vilket tar någon dag är det dags att fortsätta jobba. De sista momenten: Första steget blir att renskära och därefter gör ett lock, kanske får bli ett annat inlägg. Och skära den dekor man önskar på sin burk, om man nu vill ha någon. Måla med oljefärg, konstnärsfärg är utmärkt att använda, därefter avslutas det hela med lite wax för att få upp lystern.

Phuu… det här blev mycket text. Men några tips innan inlägget är färdigt.

Här i västerbotten bor många slöjdare. Två av dem är riktigt bra på det de gör:

Gubben är förmodligen den som gör mest krympburkar i det här landet skulle jag tro.

Jögge Sundqvist aka surolle gör mycket bra grejer han också. Även om han har fokus på annat än just krympburkar. Han har skrivit en bok som är mycket användbar, Slöjda i trä, kan vara bra som inspiration!

Locket får bli ett annat inlägg känner jag. Slöjda och njut!