Jag gick igenom en låda med diverse gamla grejer, framförallt en del sybehör och annat smått och gått. Då hittade jag ett gammalt slöjdalster jag måste ha gjort i trean eller kanske fyran skulle jag tro. En nyckelring till min mormor där jag har bränt med brännpenna på en läderbit.
Världens bästa Mormor. Ja, hon var det min mormor, världens bästa. Jag har bloggat om henne tidigare. Hur som helst är det roligt att hitta igen sådana föremål. Man ser rätt tydligt att jag stavade fel också, för l:et ser märkbart inträngt ut. Jag var dålig på att stava då, när det begav sig. Är ingen stjärna nu heller, men det finns ju stavningskontroll och jag har lärt mig knepen för att stava rätt också. Jag minns att jag gjorde en till mammas Saab också. Jag skulle tro att det var något vi fick göra för att fördriva tid sista lektionen på terminen. Själv har jag stoppat brännpennorna långt in i ett skåp på jobbet, för jag tycker inte om brännpennor, det mesta blir bara fult när eleverna använder dem.
I sommar ska jag ta och leta reda på lådan med gamla slöjdalster från skolslöjden som står på vinden hos mor och far. Jag minns vissa grejer som är i den. Ett rosa filtdjur som jag gjorde i trean, ett svepfat, en vävd löpare och en necessär med rosor. Så inte min stil, jag har aldrig egentligen gillat rosor, men måste trots allt tyckt att det var fint. När jag hittar igen lådan ska jag foto och visa några bilder tror jag bestämt. Tills vidare nöjer jag mig med att titta på denna.
Till världens bästa mormor…
