Skapande

Idag fyller den här raringen år, personen i fråga är ingen liten pojke längre, utan det är min far som är dagens födelsedagsbarn. Grattis pappa!

Nu är jag väl lite partisk, men jag tycker verkligen att den västra sidan av staden, Umeå alltså, är bäst. Bara några minuters cykling hemifrån finns detta vackra. Det är så härligt att det finns. Jag tänker lite extra på alla människor som inte har tillgång till sommarstugor vid havet eller på andra ställen där det känns avslappnat och är fint. Det finns trots allt ställen väldigt nära där man kan hitta lugn och öppna gröna ytor, någon gammal lada och grusade små vägar. Idag när jag kom hem från jobbet kände jag att jag borde ge mig ut lite, då jag spenderat hela dagen med att gäspa. Frisk luft kändes behövligt, drog en repa förbi biblioteket och därefter blev det en cykeltur till Backens kyrka. Motvind på vägen dit, men hem gick det med en väldig fart.

Igår tog jag tag i min sypall igen, tänkte jag skulle klä om dynan så jag kunde montera fast den igen. Så jag började helt enkelt ta bort det gamla tyget, eller rättare sagt tygen. För det visade sig att det var två lager tyg, samt någon konstig stoppning i form av något slags spån. Det var lite otäckt faktiskt. Men jag är å andra sidan lite känslig för sådant som jag upplever vara äckligt på något sätt. Tyvärr visade det sig att skivan någon gång har blivit fuktig för det fanns lite tendenser till mögel i ena hörnet så det blev inte så mycket mer med att klä om just den skivan. Istället har jag idag kapat till en ny på jobbet. 7 mm plywood blev det, och det var ju även vad som satt där innan. Igår letade jag även upp stoppning som jag ville minnas att jag hade, vad som är bra med denna är att den är i tunna sjok, så två lagar kändes bra. Den är ju inte i första hand tänkt att sitta på utan mer att ser mjuk och skön ut bara. Jag har nog med sittplatser nu tror jag.

Hur som helst, jag gjorde följande: klippte ut tyget med ca 7 cm marginal runt om, klippte till stoppningen så den stämde överrens med skivan samt såg till att jag hade stift i häftpistolen. Därefter är det bara att börja häfta fast. Jag vek in kanten på tyget, häftade fast nästan hela ena sidan men lämnade lite för att kunna göra hörnen sist. Därefter spände jag tyget på motsatta sidan och därefter de andra två sidorna som är motsatta. När jag en gång gick en möbeltapetseringskurs lärde jag mig att det är viktigt att spänna tyget på motsatta sidor för bästa resultat. När det är en sådan här liten yta på 36 x 36 cm kanske det inte är superviktigt, men resultatet blir alltid bra när jag använder den tekniken. Därefter försökte jag vika hörnen snyggt, det som alltid brukar vara svårast att åstadkomma. Fördelen med denna är ju att skivan är nedsänkt så de syns inte så mycket.

Slutresultatet efter att jag även hade skurat och använt möbelpolish blev väldigt bra tycker jag. Nu återstår bara att hitta den rätta platsen för den. Tills vidare får den stå bredvid min byrå där jag förvara delar av mina material. Just ja, tyget är köpt på Åhléns, designat av Angie Lewin

Måndagskväll spenderade jag delvis med att fotografera och numrera smycken för att kunna lägga upp till försäljning. De första bilderna jag la upp för en tid sedan var jag inte riktigt fullt så ordentligen med så det blev fler smycken per bild. Men jag kände nu att det blev lite otydligt så jag tog mig tid att lägga upp bilder där de ligger två och två på de jag senast tillverkat.

Redan på tisdag kunde jag sedan lägga ett halsband på brevlådan och skicka till Mia i Hälsingland. Alltid trevligt att få glädja någon med det man gör. Det var dessutom det andra halsbandet hon köpte av mig! Den som är intresserad av glassmycken i fusingteknik kan klicka här, så kommer ni till dem jag har till salu.

Det är roligt att göra dem, även om det är många moment och framförallt väntan när de ligger i ugnen. Men den som väntar på något gott… Det bästa är att inget smycke är det andra likt.

När jag skriver inlägg i min blogg försöker jag eftersträva att det inte ska bli så mycket av dagboksskrivande i stil med att idag gjorde jag si och så utan jag berättar ju bara om saker som i ett stort sammanhang hänger ihop med mitt intresse för skapande eller så blir det lite foton som speglar min vardag på något sätt. Även om jag har valt den typen av inriktningen betyder det inte att jag inte ibland skulle vilja skriva inlägg av det slaget. Men eftersom jag valt det brukar jag försöka hålla mig till ämnet så gott det går. Men regler är till för att brytas, eller hur var det nu?

Så nu blir det ett sådant här inlägg som saknar någon direkt röd tråd.

Förra veckan handlade jag nya skor, inte för att jag behövde det för jag skulle bara ha kunnat slänga de gamla utnötta och fortsätta nöta på några av de andra par jag har. Men inte då, istället köpte jag ett par identiska gympadojor från Adidas. Varför variera sig när man kan köra på ett vinnande koncept tänkte jag.

Idag tog jag tillvara skokartongen också, letade fram lite snyggt omslagspapper som jag har och klädde in den. Jag gillar skokartonger, om jag skulle börja leta i mina lådor och skåp skulle det finnas ett ganska stort antal tror jag. De flesta med något papper om sig för att se lite snyggare ut. De är praktiska eftersom de alltid är rejäla och rymmer bra med saker.

Annars så är det ju rätt skönt att dricka en kopp te, äta en kaka eller två och läsa en bok. För tillfället läser jag Allt av Martina Lowden. Jag har sneglat på boken länge på bibblan, men efter att ha läst en intervju med Lena Kjersén-Edman hos bokhororna där hon sa positiva saker om Lowden kände jag att det var dags. Jag har haft Kjersén som lärare på några litteraturkursen och vet att hennes ord är att lita på… Jag skulle ju även kunna skriva att detta inlägg skriver jag för att slippa ta tag i vissa tråkiga saker som att plocka undan alla saker jag spridit ut i lägenheten, hänga tvätten som säkerligen är klar sen länge eller bara helt enkelt göra vad som helst annat som inte involverar att sitta vid datorn.

Om en månad har jag sommarlov, nästan i alla fall. Det kan diffa på någon dag, är nämligen lite osäker på hur många dagar vi lärare jobbar när eleverna väl slutar. Hur som helst har jag redan nu många härliga saker att se fram emot i sommar.

- 13:e juni ska jag tillsammans med Hanna se Dolly Parton på stadion i Stockholm. Yeah!

- Efter midsommar får jag besök av Hanna som stannar till här i stan på väg hem från verkligt nordliga breddgrader. På schemat kommer det vara mycket pyssel! Jag längtar redan!

- 7-11 juli åker jag och mor ner till Dalarna och Sätergläntan för 4:e sommaren på rad. Det ska bli ljuvligt, som alltid! Denna sommar ska jag svarva…

Sedan tänker jag som vanligt hinna med att läsa ett gäng böcker, slöjda, och bara vara i största allmänhet. Har jag tur hinner jag kanske dessutom med någon ytterliggare liten tripp någonstans. Hur som helst är det väldigt skönt att tänka på att det kommer ett sommarlov nu när det börjar vara mycket att göra på jobbet, trötta elever och betyg som ska sättas.

Idag fick jag en postavi i brevlådan och min första tanke var att jag inte väntar något alls. Men på väg till Ica Kvantum började jag förstå vad det eventuellt rörde sig om trots allt. Det vadderade kuvertet var postat i Hong Kong så min tanke stämde… Innehållet i kuvertet var denna bok, I Love Handicraft -56 craft creators’, interview and DIY tips.

Varför har jag fått denna bok i posten fast jag inte ens har beställt den? Allt började för ungefär ett år sedan när jag fick ett mail som jag först trodde var ett spam av något slag. En person undrade om jag ville bli intervjuad om mitt hantverk. Något som vid första tanken lät som ett dåligt skämt ska jag villigt erkänna, framförallt för att personen i fråga befann sig i Hong Kong. Men efter lite mailande fram och tillbaka tackade jag ja till att bli intervjuad. Av förklarliga själv var det uteslutet att ses så jag fick i stället ett formulär med ett stort antal frågor på mailen och fick skriva kontrakt på att mina bilder fick publiceras. Så en dag i började av juni ifjol besvarade jag alla de där frågorna, Hanna var en snäll kamrat och hjälpte till. Vilket jag såklart är tacksam över! Sedan hände inte så mycket. Förrän i slutet av året då jag fick en pdf-fil i mailen, mitt uppslag i boken. Inte mycket av texten jag kunde läsa eftersom den är skriven på kinesiska, men jag kunde i alla fall be dem ändra ett stavfel på krympburkar och säga att de måste ändra ordningen på bilderna. Och så idag har jag alltså fått boken! Känns faktiskt väldigt konstigt men mycket roligt att vara med! Jag har inte hunnit kolla så mycket än på de övriga 55 personerna som blivit intervjuade men vad jag sett är jag den enda som jobbar i trä.



I received a book from Hong Kong today; I Love Handicraft -56 craft creators’, interview and DIY tips. The funny thing about it is that I have my own spread in it! How cool isn’t that? Last year I was interview by Wing that has made the book. I answered a lot of questions about my handicraft, especially about my krympburkar, shrink boxes. All that and 55 other persons answers became this nice book!

Vissa gånger lönar det sig faktiskt att läsa alla bloggar som jag faktiskt läser. När jag häromdagen läster några inlägg hos Sara vill fara, gjorde jag nästan ett glädjeskutt där jag satt när jag såg tyget hon hade köpt. På Åhléns säljer de ett tyg som är formgivet av Angie Lewin och tydligen verkar Sara gilla hennes motiv lika mycket som jag gör. Jag har tidigare köpt ett packet med kort med två olika motiv på stans ljuvliga lilla pappershandel Sandbergs pappershandel, jag tror det var fyra kort av varje med kuvert. Dyra var de, men jag var bara tvungen att köpa dem. Jag har varit sparsam med dem och bara skickat dem till människor som jag har på ett speciellt ställe i hjärtat. Nu började det vara slut på korten men istället får jag njuta av tyget.

Jag slog till på 1.5 m trots priset 175kr/m. Det kommer att bli ny gardinkappa i köket, vilket jag inte tänker sy riktigt än tror jag. Jag väntar nog någon vecka eller så till jag känner mig hågad. Jag har lite för många små projekt som jag försöker slutför nu istället. Däremot tänker jag byta ut tyget på loppisfyndet så fort jag bara tar mig för att rengöra den. Borde bli någon gång denna vecka om tiden räcker till.

Åh, tänk vad lite tyg kan bidra med mycket glädje!

Det här inlägget är mest till Hanna faktiskt. Det är fler än jag som uppskattar den fina pysselpåsen jag fick i julklapp.

I helgen har det varit storloppis, fast jag var bara där på lördagen, men det räckte bra med en dag. Jag fyndade något jag länge suktat efter, nämligen en sypall. Hanna fyndade nämligen en precis likadan när det var loppis på stans travbana för nästan exakt två år sedan. Enda sedan dess har jag alltid spanat efter en. Jag spanar även alltid efter en hjärtformad sypuff. Min mor äger en fin som hon ärvt av sin moster. Det var nära att jag köpte mig en på Myrorna, men jag fick en släng av snålhet då jag inte tyckte den var så fräsch i förhållande till priset.

Jag köpte pallen för 150 kr, vilket var helt okej pris tycker jag. Det följde dessutom med 5 rundstickor i varierande storlek, samt tillhörande garnvinda och syram. Jag måste såklart fixa till den lite, nytt tyg och så såpskura den så den känns ren och fin. Som tur var tycker jag den såg väldigt fräsch ut invändigt, annars skulle jag inte ha köpt den. Jag har lite svårt att köpa sådant som jag upplever vara ofräsch även fast jag vet att det är lätt att rengöra och tvätta.

Jag köpte även en bok, Hemslöjdens handarbeten från 1956 och det är broderier i den. Tyvärr är bilderna i svart/vitt, men jag kan säkert få nytta av den vid tillfälle. Ska väl erkännas att jag köpte den mest för det fina omslagets skull.

Det var faktiskt länge sedan jag var på loppis nu, jag har inte riktigt känt mig så intresserad av att gå på någon. Framförallt för att jag inte tycker att jag behöver några saker och inte heller några material att pyssla med. Jag borde istället använda alla de saker jag har men sällan gör något av nu för tiden…

It has been a big flea market in town this weekend; I bought a sewing box, something I have longed for to own. Also found an old book about embroidery, but it most because the beautiful book cover I bought it.