Skapande

När jag var i Stockholm fikade jag på panoramafiket och såg detta mönster i fönsterrutorna tvärs över vägen, eller tvärs över plattan. Fin utsikt över Sergelstorg var det från fiket.

Den här mycket häftiga tallen såg jag vid vindelälvens kant. Det framgår inte riktigt på bilden, man man såg igenom rötterna. När det har varit högvatten antar jag att jord och sand har spolats bort från rötterna.

Bilden är egentligen inte någon höjdare, men jag har tagit den samtidigt som jag körde bil med min mobilkamera. Men det var så vackert, ett rosa blad som satt fast på min ruta. När hastigheten blir högre än 50 km blåste det iväg. Men det var fint så länge det varade.

Lika mycket som jag gillar att foto skulle man kunna säga att jag dålig på att sätta in bilderna i album. Innan digitalkamerans tid var jag rätt duktig på att sätta in mina bilder när jag hade framkallat någon eller några rullar, nu ligger jag så långt efter så det är plötsligt år vi pratar om. Jag har två syskonbarn, snart 2 och 4 år, enligt mina album är Wilma, den yngre, inte född än.

I samband med att jag blev utan internet kunde jag inte lägga upp mina bilder på flickr som jag är van, därför fick jag infallet att det var dags att börja sätta in de bilder jag i alla fall har framkallat. Det är verkligen tur att det bara är att gå tillbaka till datorn och bläddra runt för att få datum och minnas vad jag gjorde när bilderna togs. Det är verkligen dumt att inte lämna in bilder för framkallning oftare, för framförallt blir det väldigt dyrt att framkalla stora mängder samtidigt.

Det finns naturligtvis andra lösningar som att göra böcker av sina bilder. Vilket jag faktiskt har funderat på ibland, att göra en med mina slöjdföremål om inte annat. Samtidigt tycker jag det finns en viss tjusning med ett hederligt fotoalbum där man får klippa och klistra och skriva.

Jag publicerade nog den här bilden förra året också, men det kan inte hjälpas. Det är en av de bästa bilderna jag vet från barndomen. Det är min lillasyster och det är hennes dag idag! Det blir dock inget födelsedagskalas idag, det blir nästa fredag, istället blir det midsommarfirande idag.

Men bilden, dels är den skön på grund av hennes kläder, två rosa nyanser och så de röda stövlarna. Vad hon pekar på vet jag inte, men hon står iaf bredvid vad som då var mormors växthus, nu är det mammas. Hon har dessutom ett rätt härligt blåöga om man tittar ordentligt. Typiskt min syster som liten, hon var alltid inblandad i mindre olyckor eller så drog hon fram som en vättvilling. Jag känner en liten tjej som är hemskt lik min syster, nämligen systerdottern. Det där med att äpplet inte faller långt från trädet stämmer nog rätt bra.

Stort grattis på födelsedagen!

När jag precis hade börjat tycka att det var roligt att blogga igen dog min internetuppkoppling. För att göra en lång historia kort är jag tillbaka nu i alla fall, vilket känns bra. Jag insåg plötsligt hur sårbar man blir utan Internet, när man gjort det till en del av sin vardag. Och då snackar jag inte om att jag inte har kunnat uppdatera eller läsa alla bloggar jag läser och liknande. Utan bara en sådan enkel men ack så nödvändig grej som att komma åt sin bank! Däremot tror jag i ärlighetens namn att det var rätt nyttigt för mig att inte ha internet hemma för en tid, även om jag såklart kollat mail och så på jobbet och andra ställen.

Från och med ikväll har jag äntligen sommarlov. Då jag drog till Stockholm i fredags för att se Dolly Parton och umgås med Hanna innebar det också att jag försköt ledigheten med två dagar. Så jag har nu gjort två arbetsdagar onsdag och torsdag. Men det var helt okej att jobba då det knappt var någon på skolan mer än jag och rektorerna. Jag fick med andra ord jobba ostört.

Nu känns det skönt att sommarlovet får kicka igång, jag planerar bland annat att lyssna på radio. Den 12:e presenterades sommarens värdar i P1:s sommar. De följande var de jag tyckte verkade mest intressant vid en första titt i programmet:

Juni: 21 Fredrik Lindström - programledare, författare, 28 Lars Winnerbäck - artist, låtskrivare, 29 Margot Wallström - EU-kommissionens förste vice ordförande

Juli: 1 Amelia Adamo – tidningsmakare, 5 Jonas Wahlström - djurexpert, chef Skansenakvariet, 6 Peter LeMarc - sångskrivare, artist, 8 Kajsa Bergqvist - världsmästare i höjdhopp, 11 Leif Silbersky – advokat, 13 Björn Ulvaeus - kompositör, textförfattare, 20 Robyn Carlsson - sångerska, låtskrivare, 29 Martina Lowden – författare, 31 Karin Mamma Andersson - konstnär

Augusti: 1 Annika Norlin - artist, låtskrivare, journalist, 4 Stavros Louca – matematiklärare, 5 Åsa Borgström – hemmansägare, 6 Sissela Benn - skådespelerska, komiker, 14 Mia Skäringer och Klara Zimmergren - komiker, radiopratare

Tillfälligt avbrott pga problem med internetuppkopplingen. Återkommer med inlägg när tekniken är på min sida igen.

När jag har gjort mina halsband i fusingteknik har jag ibland funderat över om jag skulle ha provat att göra några set med halsband och örhängen, eller bara örhängen. Jag har testat att få till två lika glasbitar, vilket har visat sig vara näst intill omöjligt, även om jag har varit väldigt noggrann när jag skurit till bitarna. Jag antar att värmen påverkar glaset olika och att de därför flyter ut lite mer eller mindre. Men jag tycker ändå att vissa bitarna har blivit tillräckligt lika för att kunna utgöra ett par.

Därför finns det nu tre par örhängen till salu, här. Jag har köpt krokar i silver så att de ska kännas rejäla. Själv har jag inga hål i öronen, så jag har inte kunnat göra mig ett par till mig själv. När jag var liten ville jag ha hål öronen men var allergisk mot mycket, så mina föräldrar tillät mig aldrig att ta hål. Nu skulle de kännas märkligt att ha örhängen tror jag, liksom som att det inte skulle vara jag. Samtidigt har jag inte längre någon längtan efter det heller, även om det ibland skulle vara trevligt, för det finns ofta många fina örhängen. Tror det är en bra accessoar örhängen, lätta att variera beroende på klädsel.

Det har blivit några inlägg om den här mössan nu, se här och här, men nu har jag betydligt mycket fortare än vad jag trodde stickat färdigt. I lördagskväll fastnade jag framför teven och då passade jag på att sticka de sista varven. Då hade jag redan innan under dagen suttit på balkongen och stickat ett tag. Vågade inte sitta där speciellt länge med min vinterbleka hud. Jag bestämde mig för att en cd-skivas längd var vad jag fick sitta där så jag inte skulle bränna mig. Det var ljuvligt att sitta ute i solen. Men nu var det mössan det skulle skrivas om.

När jag började sticka trodde jag som vanligt att det skulle bli en utdragen process som det oftast blir när jag stickar. Men det har flutit på bra, mönstret är enkelt, och att bara sticka räta maskor är enkelt, framförallt på rundsticka. Det garn jag använt är Regia silk. Jag klarade mig på ett nystan 50g av grundfärgen, mörkgrå och vad gäller den ljusare grå och vitt har jag nog inte förbrukat mer än en tredjedels nystan. Med andra ord har jag material till ytterliggare en mössa eftersom jag köpte två nystan av den mörkare grå. Hade inte med mig mönstret när jag handlade garnet så jag garderade mig lite. Något jag nu såklart med facit i hand inte hade behövt köpa, men jag har redan lovat min syster att jag ska sticka henne en mössa.

Vad som återstår är nu att sy fast den delen som är invikt, trådarna fäste jag igår, de var inte så många så det gick bra. Annars brukar ju det vara det dryga. Jag kommer att få användning av denna när det blir kyligare tider. Men just igår kände det väldigt fel att ens prova mössan, termometern visade i alla fall 25 grader ute, så det var rejält varmt. Men den passade perfekt och kändes mjuk och skön. Kanske är den ingen mössa att ha när det blåser jättemycket, men normala höst och vinterdagar kommer den funka fint!

Saker som jag tycker är tråkiga att fixa med blir ofta liggande i någon hög i väntan på bättre tider, eller vad nu tanken är. I helgen har jag mot alla odds gjort slag i saken och betat av alla de där tråkiga sakerna. Den gångna veckan har varit stressig då slutbetyg skulle sättas, utvärdering med extrajobbet, pappa som fyllde år samt lite annat. Därför kände jag för att ha en lugn helg som fick bli lite vad den ville. Startade fredagen med att vara en god kamrat och hjälpa en kompis som hade problem med sitt examensarbete. Sidnumrering som skulle börja på sidan 4 och lite annat pyssel, och skam den som ger sig. Vi lyckades fixa alla problemen. Men det var nära psykbryt ett tag. Att det ska vara så svårt att få till sidnumrering som man vill…

Lördagen gick därefter i syendets tecken. Började med att laga en tygpåse där jag råkade slita sönder handtaget. Sedan sydde jag om två byxben. Köpte ett par trekvartsbrallor i slutet av förra sommaren, tyvärr använde jag de aldrig då jag inte tog mig för att göra om längden på dem. Det var lite besvärligt då de är slits med knappar eller vad det kallas. Konstigt nog tog det inte så lång tid när jag väl såg till att göra det. Förhoppningsvis får jag användning för byxorna, värmen idag bådar gott för fint sommarväder, måste vara minst 25 grader ute idag. Fixade lite med ett par andra byxor också som jag ville justera lite, men de behövde jag tvätta efter att jag sprättat upp den dubbelvikta kanten och sytt om, så nu väntar jag på att de ska torka innan jag kan pressa och se om resultatet blev som jag önskar.

När jag skulle gå svarvkursen tidigare i vår köpte jag nya skyddsglasögon då jag inte hittade igen de jag haft sedan tidigare. Efter att jag använt dem klart tänkte jag att det kunde vara bra att förvara dem i något och inte bara ha dem löst i min resenecessär som jag använder som verktygsväska. Därför sydde jag denna lilla påse av ett tyg jag köpt på Panduro men inte använt något av än. Snodden är ett handtag från en lite bättre papperspåse som gick sönder. Lite återbruk skadar aldrig!

Sedan idag söndag fortsatte jag sy… tänkte det var lika bra när jag ändå hade maskinen framme. Har sovit riktigt dåligt senaste veckorna pga att det är så ljust i mitt sovrum trots persiennerna. Så några nätter nu har jag hängt upp en filt över gardinstången, men det är inget som funkar i längden, kommer att sluta med att den faller ner. Rullgardin skulle jag kunna köpa, men behöver den inte vinterhalvåret då det är tillräckligt mörkt, dessutom tycker jag det är fult… alltså när den är upprullad. Lösningen på problemet blev istället en bit mörkläggningsgardin som jag fållade och drog igenom en vajer som jag hade kvar sedan ett tidigare projekt. Nu blir det lite pyssel med att hänga upp och ta ner. Men det kan jag stå ut med, allt för att sova gott!