I morgon börjar jobbet på allvar efter sommarlovet i och med att eleverna är tillbaka. Ikväll har jag i samma stund som jag konstaterade att favoritteet är på upphällningen kommit på att jag glömt kopiera några papper som jag ska lämna ut på första lektionen. Tack och lov börjar jag undervisa klockan 10, men å andra sidan har vi för stunden bara en fungerande kopiator på jobbet. Skandal med andra ord!
Men jag ska nog hinna dra de där kopiorna hoppas jag, de flesta andra kommer att vara upptagna med sina mentorselever… så jag hoppas få fösta tjing på kopiatorn.
Tidigare idag funderade jag lite över hur jag kände förra året den här dagen. Inför första dagen med eleverna på nya jobbet, fast mitt fjärde som lärare så lite erfarenhet fanns att ta av. Jag var väldigt nervös, vilket jag inte är nu. Som person blir jag sällan stressad eller nervös tack och lov. Men att byta arbetsplats var en sådan sak som faktiskt gjorde mig riktigt nervös, något jag antar att de flesta är i en sådan situation. Jag är glad över att jag nu kan sitta här och bara känna mig lugn, det blir i stort sätt bara kända ansikte så det ska nog gå bra. Framförallt är ju allt känt nu efter ett år, ja, egentligen kan jag väl använda ordet vardag. Mitt jobb har blivit vardag, nu när jag fått jobba ett läsår. Själva ordet vardag är ju ofta förknippat med något negativt och tråkigt. Men jag känner att det gärna får vara vardag, det är bara upp till mig själv att se till att det inte blir en tråkig vardag, såklart.
Endast en grej kan stressa mig lite ska jag tillägga och det är att jag inte har klarat av att vrida tillbaka dygnet. Jag har varit uppe för länge alla kvällar denna vecka, vilket inte är bra. Så det blir mitt största uppdrag denna vecka. Tillbaka till jobb-sovar-rutinerna. Därför ska jag nu bege mig mot sängen och räkna får!
