Tidigare här i december kom det här lilla gänget hem till mig, duon är mina syskonbarn, och en av de saker vi tycker om att göra tillsammans är att pyssla. På vår agenda stod bland annat att göra snöglober.
Därför hade jag någon dag innan köpt några förpackningar med LEGO minifigures som vi skulle använda oss av. Men även köpt glitter och Glycerol. Samt gått igenom köksskåpen i jakt på de där glasburkarna man ofta spara på för att de ska vara bra att ha. Den beskrivning vi följde sa att man behövde en tredjedel glycerol och två tredjedelar vatten i sin glob. Det vi dock märkt var att visst glitter var nästan lätt så det ville inte riktigt sjunka till botten. Jag hade också hört någon säga att en knivsudd diskmedel skulle vara bra för att bryta ytspänningen. Men jag vet faktiskt inte om de hade så stor betydelse. I en av de glober vi gjorde blev det nog lite mycket diskmedel för jag upplevde att det blev skum i den.
Här är två av de glober vi gjorde, en med en häst och en med en pirat som fick namnet “Pirat ute till havs”. Och så lite lek med en tejp.
Jag kunde naturligtvis inte låta bli att göra en till mig själv också.
I tisdags på min lediga dag åkte jag en sväng till min syster som var hemma med en krasslig systerdotter. När jag kom dit möttes jag av denna syn och kommentaren:
- Moster, jag är en datanörd!
Men nördandet varade inte så länge utan istället åkte vävstolen fram. W har fått den av en kompis till min syster och vår mor som är en hejjar på att väva har hjälpt W med en ny varp och dessutom dels köpt några små nystan med garn men även plockat fram garn ur sina stora garngömmor.
W tycker att det är jätteroligt att väva och planerade för hur hon skulle variera sina färger. Morfar hade hjälpt henne att tillverka några vävstickor för garnet också. (Vilket nästan förvånar mig, min far gillar nämligen inte alls att jobba i trä, men kanske att man gör uppoffringar för sina barnbarn. haha…) Hur som helst tycker jag det är fint att W tycker att det är roligt och att hon visar intresse för sin vävstol!
Vi hann även med att fika och rita under dagen, vilket engagerade oss alla. Här är det min syster som färglägger.
…hos Tygbloggen! Jag skulle gärna vinna ett kort som ger mig rabatt hos Ohlssons tyger. Och skulle jag vinna skulle jag köpa material till en täckkjol till vintern.
Jag har länge tänkt att jag skulle prova göra ett armband med text på. Jag har en svart bred läderrem och bokstavsstansar så jag behövde bara bestämma mig för vilken text jag skulle använda mig av.
Ganska snart var jag klar över att jag ville ha en del av en låttext, kanske någon kortare vers alternativt en refräng på armbandet. Efter att ha lyssnat på några favoritlåtar, kollat några texter av några utvalda artister jag lyssnar mycket på så föll valet på “Because the night” skriven av Springsteen men framförallt framförd av Patti Smith. Smith som jag förövrigt såg uppträda på Skeppsholmen i somras vilket var fantastiskt! Jag valde att stansa in följande del av refrängen.
“Because the night belongs to lovers
Because the night belongs to us”
Tyvärr har jag bara stora bokstäver på mina stansar som är 4 mm, jag hade gärna använt mig av ytterligare en storlek och då gärna småbokstäver alternativt att de hade varit stora bokstäver men kanske 3 mm. Men det kanske går att fixa till ett annat tillfälle. Något jag också märkt är att präglingen har höjt upp sig lite i efterhand så texten är inte lika tydlig som när jag stansade den. Om det beror på lädrets kvalité, stansarna eller om det är fullt normalt är jag inte riktigt på det klara med. Men jag misstänker att det kan beror på själva lädret. Inte så roligt, men men. Nu återstår bara att limma fast ett lås så kan jag använda det!
Jag har haft som tradition några år att göra en lista över året som gått gällande sådant som angränsar bloggens ämnen. Jag ämnar inte frångå det nu heller, så här kommer en lista över 2010, slöjdigt och allmänt kulturligt fokus får i år bli ett enda inlägg, tidigare har det varit två.
Hårdslöjd: Det är ett väldigt lätt val, min Gangster som jag byggde på täljd mekanikkursen på gläntan slår allt annat med hästlängder!
Mjukslöjd: Jag har sytt 2 barntäcken vilket har varit roligt, även om det är svårt med att få till snygga hörn vid bandkantningen.
Skolslöjden: En kille i åttan gjorde en mycket bra kniv, den är nog årets höjdpunkt vad gäller enskilda alster.
Årets kurs: Täljd mekanik, på Sätergläntan, för andra gången.
Årets slöjdkuriosa: Arbetsbeskrivning för ljusstakar publicerades på 365 saker du kan slöjda.
Litteratur: De fem bästa böcker jag läst under året, utan inbördes ordning:
John Ajvide Linqvist – Lilla stjärna
Patti Smith – Just kids
Kerstin Thorvall – När man skjuter arbetare
Sofi Oksanen - Utrensning
Delphine De Vigan – no och jag
Bästa nya skivorna: Neil Young – Le Noise och Säkert! – Facit , I skrivande stund iaf.
Bästa konsert: Jag kan inte minnas att jag ens var på någon, tyvärr! Jag ångrar att jag inte åkte till Borlänge och Peace and love och såg Patti Smith… Jo, nu minns jag att jag lyssnade på Sångkraft & The Real Group tillsammans med pappa och mamma när pappa fyllde år.
Bästa teaterföreställning: Jag såg 2 teaterföreställningar som jag inte var jätteförtjust i. Norrlands operan satte upp musikalen West Side Story, inte teater i ordets rätta bemärkelse kanske. Men den var bäst utöver de två teatrar jag faktiskt såg.
Årets cafébesök: Ifjol fick denna kategori vara med för att jag var så nöjd över bokcafé Pilgatan och jag tror bestämt den får stå kvar även detta år.
Årets tv/film/bio: Bio: Svenska filmen Till det som är vackert överraskade faktiskt! Dvd: The Wire Tv: Kapten Nemos barn var en väldigt intressant dokumentär som jag såg i slutet av december, miniserien Flamman & Citronen gillade men framförallt har Klungans Ingen bor i skogen satt sig i minnet!
Årets tidning: Vi läser, Hemslöjden och Elle Interiör är de som kommer i brevlådan. Jag har dock börjat fundera på att inte fortsätta med Elle Interiör när den ska förlängas.
Via Etsy och USA kom denna sax hem till mig för några dagar sedan. Jag tror att de flesta som känner mig vet att jag aldrig har något som är rosa, vare sig som kläder, inredning eller annat. Men när jag såg denna sax från Fiskars föll jag som en fura. Så coolt! Även om jag har många saxar fanns det bara en utväg och det var att köpa denna sax.
På förpackning saxen kom i stod det ”who doesn’t want to show a little rebel style every once in a while?” Det stod även “You love crafting. We love helping.” Ja, men då så. Vi kommer nog komma bra överens saxen och jag.
Förra helgen var jag på en weekendresa till huvudstaden. Jag gick på musikal, träffade släkt och vänner och shoppade. Men framförallt promenerade jag väldigt mycket som det ofta blir när man är i större städer. Jag hade hoppats på lite mer sol än vad det var för annars bjuder Stockholm på mycket trevliga motiv att fota. Framförallt gillar jag alla gamla hus. Å andra sidan är det tacksamt att det inte blir skuggor när vädret är grått. Gjorde en repa på Söder och då åkte kameran fram i alla fall.
Det är verkligen så värt att få åka bort en helg ibland, umgås med syster och mor. Bo på hotell, käka hotellfrukost och göra stan. Sweet!
När blir en samling just en samling? Är två föremål en samling, eller tre? Kanske är det inte riktigt en samling, men jag har i alla fall fått en ny grej jag gillar. Tejp! Allt började med en rulle jag fick i julklapp. Den vita på bilden, det är fina kungakronor men det framgår inte så tydligt. Det var på något sätt den förlösande rullen. Jag har sedan investerat i två dekorativa tejpar själv. Först köpte jag den som ser ut som en tumstock och förra veckan fick jag hem den mest fantastiska tejp jag någonsin sett.
Via etsy hittade jag Rob Ryans fina grejer. Hade lätt kunnat köpa fler saker därifrån om jag hade känt att det var försvarbart rent ekonomiskt, men just nu fick det räcka med tejpen And I waked.
Äntligen hittade jag också ett användningsområde för den snygga kartongen jag köpte på Lagerhaus. Egentligen var den nog tänkt som presentlåda till pocketböcker men nu utgör den en fin förvaring för tejprullar. Tyvärr kommer det inte rymmas någon fler rulle, men kanske är det lika bra? Jag måste nog börja med att förbruka dessa.
Det var roligt att få beställningen från Rob Ryan för jag fick lite bonus grejer, en fint kort men en personlig hälsning att hans dotter hade samma förnamn som mig, en bedårande fin kalender och några pins. Alltid roligt att handla när man får extra grejer på köpet!
Vänder man kalender finns juli till december och så får man halva texten rätt väg såklart. Fin, fint!
Ibland är det väldigt bra att man läser många bloggar för då hittar man guldkorn som detta. Via Design & inredningsbloggen hittade jag till Elly Nellys shop på Supermarket. Denna wall grahpic heter Walk this way och jag föll handlöst när jag såg den hos Design & inredningsbloggen.
Jag kunde se den framför mig, att jag hade det rätta stället att sätta dem. Hittills har jag inte klistrat upp alla människor än. Jag vill känna mig för om det ska vara fler. Eventuellt sätter jag nog upp 3-4 st till för att få det lite längre, för oftast står min vattenkokare bredvid mixern och då tror jag att de eventuellt skulle vara bra om de nådde lite längre ut efter bänken. Men jag får se. Just nu känns det bra med detta antal.
Det fanns fler väggdekoration jag hade kunnat tänka mig. Det fanns en som heter Get a grip där människor är ute och klättrar eller hoppar, den gillade jag. Även hus på rad, Home sweet home, gillade jag mycket. Snabb och bra leverans och det kändes prisvärt tycker jag.
Det är alltid lika trevligt varje gång att få tillföra hemmet någon ny inredningsdetalj. Just nu tycker jag att jag inte kan tillföra några nya möbler, det är så att säga fullt nu. Nu får jag ta bort eller byta ut om jag vill skaffa någon ny möbel. Jag vill nämligen inte bo i ett övermöblerat hem. Det har jag gjort tillräckligt många år i min förra lägenhet. Då är det tacksamt med detaljer av detta slaget. Tar inte upp någon yta, mer än väggyta, går att ta bort enkelt om jag skulle tröttna. Men framförallt inget man ser hos varje människa och det gillar jag. Kanske därför jag inte äger en enda möbel från Ikea. Jag gillar det personliga, det som säger något. Jag har inte köpt ett koncept, utan sakta men säkert plockat ihop en inredning som är Maria. Något jag hoppas de som hälsar på mig känner, att det finns en tanke bakom min inredning.
Jag har sökt med ljus och lykta efter öronknoppar i silver med plattor som man kan limma fast saker på. Utan större resultat. Det kan ha berott på två saker. Ett: jag var dålig på att söka på rätt affärer. Två: utbudet är dåligt. Nu har jag till min stora lycka hittat, så nu har jag äntligen kunnat slutföra vad jag påbörjade för länge sedan. Nämligen att göra örhängen av fusingglas. Dessa är cirka 8 mm i diameter och turkos/lila i färgen. Hade jag haft hål i öronen skulle jag ha burit dem själva och känt mig tjusig.
