Tidigare i sommar när jag fyllde år fick jag en kommod i present av syrran som hon ropade in på auktion till mig. Jag har inte riktigt brytt mig om att göra något med den sedan hon ropade in den till mig, den blev helt enkelt stående i garaget hos mina föräldrar. Till min fars förtret, ska tilläggas. Jag har känt pressen att få bort den därifrån så i helgen som gick passade jag på att skura upp den och att limma ihop locket, i alla fall delvis. Det är en spricka i locket, men jag vill inte göra något åt den, för risken är att jag förstör mer än jag fixar till har jag konstaterat. För större delen av skivan sitter fortfarande fast, men en gammal möbel behöver inte vara perfekt i mina ögon.
En kommod har alltid funnits först hos mormor och morfar och nu hos mina föräldrar, den har aldrig lämnat huset, utan huset har bara bytt ägare. (Det klassiska.) Hur som helst har jag alltid tyckt väldigt mycket om den sedan jag var liten så när denna kommod dök upp på auktionen blev jag väldigt glad, min syster också då hon inte riktigt hade hunnit med att ordna min present. Budandet blev inte långvarit, vi var inte många som var intresserad så när klubban föll kostade den 100 kr. Kommoden blev ett riktigt fynd tycker jag!
Följande har jag då gjort. Först använde jag tryckluften för att blåsa bort gammalt damm och skräp. Skurade med vatten och såpa, det jag alltid använder när jag
fräschar till gamla möbler. Limmat ihop det trasiga locket delvis samt att slå fast möbeltassar under. Den kommod som finns hos mina föräldrar står på fötter, fyrkantiga som sitter ute i hörnen vilket min nu saknar. Men när jag vände den upp och ned för att i alla fall slå fast möbeltassar för att spara golvet och undvika att dörren släpar i golvet när jag öppnar kunde jag konstatera att även denna har haft fötter. Men varför har de tagits bort? De syns tydligt att de varit tappade för tappen sitter kvar i botten. Jaja, man kan inte få allt och det funkar bra hur som helst.
När jag bar upp mitt nya tillskott till möblemanget tänkte jag första att detta blir min första möbel i furu, men jag fick tänka om. Mitt databord är faktiskt av furu, det borde jag väl ha kommit ihåg… tycker jag. Jag har byggt en skohylla och en bänk till badrummet som också är av furu. Men i övrigt så är det inte mycket furu. Det mesta är björk och lite teak. Sedan så syns det tydligt vad jag har valt att förvara i kommoden. Hmm.. man skulle nästan kunna tro att jag är en suput. Riktigt så är inte fallet. Jag är bara dålig på att ha fest, fast å andra sidan envisas alla jag känner med att flytta från denna stad. Så är livet när man råkar var född i en studentstad och väljer att plugga på hemmaplan och därefter inte heller flyttar. Fast å andra sidan behöver det inte vara stora fester, det räcker ju gott att bjuda på lite mat och vin. Jag verkar ju fixa alkoholen i alla fall. Haha.
Jag gillar tanken på återbruk, men är kanske inte jätteduktig på att ta tillvara saker. Tyg är väl det jag återbrukar bäst skulle jag tro. Under sommaren var jag och rotade runt lite i källaren hos mina föräldrar, mest för att jag blev uppmanad att ta bort några saker därifrån som var mina. Och då hittade jag denna väggdekoration som jag så länge jag kunnat minnas hängde i huset när det var stuga och inte åretrunt boende för mina föräldrar. Den fick hänga med några år sedan de flyttade in permanent, men blev tillslut borttagen när det skulle flyttas om några tavlor. Sedan hamnade den i källaren i väntan på soptippen skulle jag gissa på. Om jag inte fått en idé när jag såg den. Det är fina liljor, tror jag, men den kändes trött i sin bruna färg, istället kom jag att tänka på att det skulle funka att sprejmåla den svart. Jag såg nämligen framför mig att den skulle passa bra på min sovrumsvägg. 
