Skapande

Jag packar för en vecka på Sätergläntan. Det är lite knepigt, då man aldrig riktigt vet hur vädret blir. Nu kommer jag vara inne den mesta av tiden eftersom jag ska svarva och jag vet av erfarenhet att det kan bli rätt varmt i slöjdsalarna så jag försöker ta med mig svala kläder, vad nu det är.

Hur som helst tänkte jag ta med mig mina svarvstål men insåg att jag inte kan ta dem lösa, så nu i kväll har jag gjort ett mycket provisoriskt verktygsfodral. Hittade en bit grövre linnetyg som jag sydde ihop dubbelt, vek upp en kant och sydde tre kanaler. Enklaste lösning var sedan att bara ta ett snöre och vira runt och knyta. Huvudsaken är att eggen inte blir skadad eller att jag skär sönder något. Typ inredningen i bilen eller något annat olämpligt under tiden jag fraktar dem.

Verkligen inget vackert eller märkvärdigt, men ack så praktiskt!

I morse, eller jag borde nog säga vid lunchtid när jag vaknade till liv och insåg att klockan var 11:30 fick jag dåligt samvete. Jag må ha sommarlov eller semester eller vad det nu kallas, men sova till 11:30 känns inte bra! Samtidigt är det ju just det semester handlar om. Sova precis så länge man vill och därefter bara ta dagarna som de kommer. Men det får finnas gränser trots allt.

Förra veckan när Hanna hälsade på var det väl ungefär vad vi gjorde, tog dagarna som de kom, med vissa inbokade saker att göra. Exempelvis fick jag äntligen chansen att besöka bokcafé Pilgatan, vilket inte har blivit av tidigare. Första gången jag skulle gå dit var jag och min kompis en timme tidig, så vi fick välja ett annat fik då. Men i fredags blev det äntligen ett besök. Jag satt bredvid Torgny Lindgrens stol, det kändes bra. Det fina med alla stolar på stället är att de är köpta av författare och på det sättet deras bidrag till bokcaféet. Så frånsett några äldre soffor, jag satt på en gammal fin kökssoffa med trasmatta som överdrag på sitsen, utgörs möblerna av författarstolarna. På deras hemsida kan man se vilka som bidragit. Några stora och välkända andra lite mer okända författare, i alla fall för mig. Roligt är också att de har sådan fin skylt utanför. Tyvärr tog jag inget kort på den i det vackra solskenet, däremot förra gången jag skulle dit, när det var mars och snö ute. Det är en väldigt duktig bildhuggare som kallar sig BEN men som heter Bengt-Erik, som gjort den. Jag har gått en kurs hos honom för något år sedan i karvsnitt och bildhuggeri.

Fast vi startade dagen med ett besök Gammlia och titta på två utställningar.
(more…)

Idag fick jag en postavi i brevlådan och min första tanke var att jag inte väntar något alls. Men på väg till Ica Kvantum började jag förstå vad det eventuellt rörde sig om trots allt. Det vadderade kuvertet var postat i Hong Kong så min tanke stämde… Innehållet i kuvertet var denna bok, I Love Handicraft -56 craft creators’, interview and DIY tips.

Varför har jag fått denna bok i posten fast jag inte ens har beställt den? Allt började för ungefär ett år sedan när jag fick ett mail som jag först trodde var ett spam av något slag. En person undrade om jag ville bli intervjuad om mitt hantverk. Något som vid första tanken lät som ett dåligt skämt ska jag villigt erkänna, framförallt för att personen i fråga befann sig i Hong Kong. Men efter lite mailande fram och tillbaka tackade jag ja till att bli intervjuad. Av förklarliga själv var det uteslutet att ses så jag fick i stället ett formulär med ett stort antal frågor på mailen och fick skriva kontrakt på att mina bilder fick publiceras. Så en dag i började av juni ifjol besvarade jag alla de där frågorna, Hanna var en snäll kamrat och hjälpte till. Vilket jag såklart är tacksam över! Sedan hände inte så mycket. Förrän i slutet av året då jag fick en pdf-fil i mailen, mitt uppslag i boken. Inte mycket av texten jag kunde läsa eftersom den är skriven på kinesiska, men jag kunde i alla fall be dem ändra ett stavfel på krympburkar och säga att de måste ändra ordningen på bilderna. Och så idag har jag alltså fått boken! Känns faktiskt väldigt konstigt men mycket roligt att vara med! Jag har inte hunnit kolla så mycket än på de övriga 55 personerna som blivit intervjuade men vad jag sett är jag den enda som jobbar i trä.



I received a book from Hong Kong today; I Love Handicraft -56 craft creators’, interview and DIY tips. The funny thing about it is that I have my own spread in it! How cool isn’t that? Last year I was interview by Wing that has made the book. I answered a lot of questions about my handicraft, especially about my krympburkar, shrink boxes. All that and 55 other persons answers became this nice book!

Long time, no blogging.

Jag vet inte var tiden tar vägen, men det har varit lite mycket att stå i senaste tiden. Dels var jag till Stockholm för att gå kurs i månadsskiftet därefter försökte jag jobba ikapp saker jag låg efter med på jobbet och så har jag varit på kurs igen nu i helgen. Så i helgen, eller rättare sagt lördag till tisdag har jag befunnit mig upp på Gammlia och skärsvarvat. Mycket givande kurs, trevliga kurskamrater och kompetent lärare, mycket mer kan man inte begära.

Ett plus var att jag hade denna utsikt från min svarv.

Vi har jobbat med många olika svarvstål och gått igenom många moment. Naturligtvis insåg jag att jag inte alls hade så stora kunskaper i att skärsvara, inte för att jag hade trott det heller. Då är det tur att jag är ödmjuk inför ny kunskap. Jag känner att jag fick ut väldigt mycket av dessa dagar och det känns väldigt bra att jag redan har anmält mig till en svarvkurs på Sätergläntan i sommar också. Då får jag chansen att fortsätta lite mer koncentrerat för det är fel tid på terminen för att jag ska hinna med så mycket efter jobbet. Nu är det ju trots allt nedräkning mot sommarlovet. Man brukar säga att ”det man inte hunnit till påsklovet, det hinner man inte” och det ligger faktiskt något i det. Av någon anledning rusar alltid de sista två månaderna så jag ska nog inte räkna med att hinna svarva så mycket.



Hur som helst blev det lite skålar de sista två dagarna. Så grymt roligt att svarva, jag önskar jag hade hunnit göra fler än de fyra det blev. Tyvärr är det bara tre som kommer att gå att använda, jag råkade nämligen göra botten för tunn på en av dem, så det gick håll. Sådant som händer, men tråkigt ändå för jag blev väldigt nöjd med överkanten på den.

Jag gjorde ju en shop hos Etsy i höstas, sedan blev det inte så mycket mer gjort än att jag la upp några föremål. Nu ska jag försöka lägga ut lite mer saker med tiden, men börjar lite blygsamt för att ens ha något där. Förhoppningsvis kommer jag känna mig mer motiverad till att marknadsföra den mer än förra gången, för då var det lika med noll, så mer än så ska jag väl klara av.

Kanske är det så att jag måste skriva lite mer på engelska här i bloggen också, i alla fall ha med en kortare sammanfattning i varje inlägg jag skriver för det har jag slarvat med länge nu sedan jag slutade skriva på engelska helt.

It’s time to do something about my etsy shop again therefore I have placed some stuff there once more. There will be some other things later, more krympburkar I think.

En dag i december fick jag för mig att jag skulle göra en ljusstake till en kompis som jag tänkte ge henne i julklapp. Vi brukar ge varandra presenter emellan åt, utan att vi behöver fylla år eller att det behöver vara jul. Men eftersom jag var den som senast fick någon som min kompis skapat, ett tryck som jag borde rama in för övrigt, kände jag att det var dags att jag gav henne något och december är ju all about julklappar. Fast nu blev det inte så. Jag vet inte vad det är som hänt, men det här med tiden har blivit ett problem. Jag tycker inte jag hinner så mycket längre, eller så tar jag mig inte för att göra något.

Hur som helst, själva ljusstaken är väldigt enkelt gjord. En rektangulär form, för jag tänkte mig något i stil med en adventsljusstake fast ändå inte. Det är björk som jag först hyvlat och därefter skurit en fördjupning i innan jag borrade för ljuskopparna eller vad jag nu ska kalla dem. Därefter har jag brutit av alla kanter genom att skära med kniv. Jag är väldigt förtjust i att använda text på mina slöjdalster och det första som dök upp i tanken när jag började med ljusstaken var The Doors låten ”Light my fire”. Så därför fick det bli så. Skissade upp texten lite lätt för att få ytan att räcka till, det är alltid bra att ha lite hjälplinjer så man plötsligt inte har bokstäver kvar när materialet tar slut. Jag hade inte tillgång till min karvsnittskniv när jag skar texten så jag använde bara en vanlig täljkniv men flyttade ner greppet ner på bladet i stället. Funkar bra det också och resultatet blev väl precis likadant som det skulle ha blivit med en karvsnittskniv. Jag skär oftast rätt djup och distinkt oavsett kniv tror jag faktiskt.

Ytbehandlingen är som vanligt linoljefärg, i det här fallet har jag jobbat med rödorangea toner för att få känslan av eld. För att få lite extra lyster till det hela har jag efter att färgen torkat waxat ljusstaken med biwax.

Så nu återstår det bara att överlämna den något försenade julklappen, jag ska bara införskaffa några ljus också. Får nog bli vita tror jag. Och nej, det är ingen fara med att blogga om denna present, min kompis som ska få den är ingen flitig använder av internet. Jag tror faktiskt inte ens hon vet att denna blogg existerar.

Hittade till denna sida idag, något för alla bokälskare antar jag. Library lovers

Jag är äntligen klar med mitt tråg jag högg på Sätergläntan i somras. Jag slet mitt hår i valet av kulör men till slut kom jag fram till att vitt var det som fick gälla. Jag funderade länge på att göra det grönt, men tänkte att vitt alltid passar. Jag känner mig mycket nöjd med slutresultatet, trodde faktisk inte innan jag åkte att jag skulle få med mig ett så snyggt tråg hem i somras när kursen var. Naturligtvis känns det väldigt bra att jag hade fel. Nu återstår det bara att hitta någon lämplig plats. Jag fotade det hemma och mor och far, det gjorde sig verkligen bra på deras svarta hylla. Men så generös ska jag inte vara att jag lämnar det där…

I övrigt är det höstlov denna vecka, jag tar det lugnt. Läser, har varit på några promenader och så har jag spanat på en ny soffa. Naturligtvis föll jag handlöst för den dyraste, åhh, den var så fin. Men 17000 kr skulle jag aldrig lägga på en soffa. Nä, second best får det bli, den var i ett mer överkomligt pris. Har inte beställt någon än, men ska nog se till att göra det till veckan tror jag. Måste bara tänka över färgvalet lite till.

Förra helgen la jag sista handen på dessa krympburkar, målningen var gjord sedan veckor tillbaka så det enda som återstod var att wax. Det minst roliga, vilket gjort att jag förhalat färdigställandet. Det har inte varit mycket slöjdande för min del sedan i somras. Jag skyller allt på bytet av jobb, jag har ingen ork över till något när jag kommer hem från jobbet. Jag hatar det, men samtidigt svårt att göra något åt. Jag har lov om två veckor, då ska jag försöka börja på ett ytterst hemligt projekt. Det enda jag kan avslöja är att det innefattar ett bröllop, så det rör sig om någon typ av present…

Jag försökte hitta något föremål för att visa burkarnas storlek, hittade tillslut en burk från en filmrulle. Fick känslan av att alla vet hur stor en sådan burk är. Med andra ord är de här burkarna inte så stora. Man skulle nog kunna tro att jag skulle vara less på att göra krympburkar, men det är helt tvärt om. Jag tröttnar aldrig på att göra dem. Ibland kan idéerna till dekoration ta slut för stunden. Men de får bara helt enkelt stå till sig ett tag tills jag får någon ny idé. Här kan man se när en av brukarna var omålad.

I övrigt är en mycket positiv sak är att jag har kommit igång med bokläsandet rätt rejält nu. Denna vecka ringde de tre gånger från biblioteket att jag hade böcker att hämta som jag reserverat. Om jag kommer att läsa alla böcker jag burit hem vet jag inte egentligen. Men de verkade alla bra när jag hittade dem på hyllorna.

Idag är det bara grått och tråkigt ute, inte alls så inspirerande. Igår var det en vacker men kall höstdag. Jag tog med mig kameran och fotade lite.

(more…)

Den kan tyckas tjatigt att jag skriver så mycket om krympburkar. Men det råkar vara så att det är bland det roligaste jag vet att slöjda. Det går fort att göra en burk, det är roligt att jobba i färskt trä och burkarna blir alltid bra oavsett hur jag väljer att ytbehandla dem. Jag har ett måste varje sommar, det är att tillverka några burkar till mitt lager så jag alltid har några om jag känner för att skära mönster och tillverka lock. Jag gör sällan stora burkar, kanske mest för att det tar längre tid. Men delvis även för att jag har fastnat för de lite mindre burkarna. De blir på något sätt finare tycker jag. Kanske söta är det rätta ordet. Sedan finns det andra krympburkstillverkare som gör stora burkar vilket de gör mycket bra. Så jag känner att jag föredrar de mindre av den anledningen också.

Denna burk har jag gjort tidigare i sommar, men locket färdigställde jag förra veckan. Burken är inte mer än 10 cm hög och cirka 4,5 cm i diameter skulle jag gissningsvis tro. Jag har inte mätt den och jag har den hos mor och far där jag håller till och slöjdar.

Jag vet inte riktigt än hur jag ska måla den, det måste få växa fram. Men jag är mycket nöjd med locket! Mitt bästa lock på mycket länge tror jag.

My very best lid made to a krympburk this summer.

Trågkursen är avklarat, vi åkte norrut från Sätergläntan åtföljt av ihållande regn på söndag efter lunchtid. Det hade varit skönt med bättre väder då det är så tråkigt att köra i regn. Men i övrigt har det varit en toppen vecka, som alltid! Lite ömmande armar hade jag i onsdags efter två dagars huggande, men inte ens sådant drar ner betyget. Avkopplande miljö som alltid, trevliga kurskamrater, denna kurs var tre personer från Japan med, vilket medförde att jag fick prata en massa engelska. Alltid nyttigt att träna engelskan, även om de inte var så väldigt duktiga, så det blev tyvärr svårt med småpratet vilket är en av de tillhörande trevligheterna. Men det visade sig att en kvinna jag gick med ifjol gick denna kurs också, extra trevlig bonus!

Hur som helst har jag alltså huggit tråg och täljt skedar i dagarna 7. Alltid mycket givande att gå kurs, lär mig alltid något nytt. Sen är det ju så otroligt skönt att kunna slöjda i så många dagar på raken utan några andra åtaganden eller störande moment. Att inte ens behöva fixa med mat är så skönt.

Tråget är inte helt färdigt, det fattas lite renskärning och sen ytbehandling. Skedarna och sleven behöver också ytbehandlas. Vilket faktiskt får bero några dagar. Det är grått och tråkigt väder, så min energi är inte så stor för tillfället. Jag nöjer mig med att läsa och bara små pyssla lite. Jag har även ett litet städprojekt som måste genomföras. Som tråget ser ut på bilden gjorde det när jag precis hade tagit ut det från torkningen. Det är mycket tunnare och finare nu. Och kommer bli ännu bättre när yttersidan blir målad.

Men som sagt, varje slöjdare förtjänar minst en kurs per sommar på Sätergläntan eller annan kursgård. Det borde vara lag på det nästan!