Skapande

Det är intressant hur oinspirerad man kan känna sig och så plötsligt blir man exponerad för något och pang så känner man att en sådan vill jag också göra! När Hanna var på besök passade vi också på att väcka upp vår nedlagda pysselgrupp för en kväll. Jag fixade käk, vegetarisk paj och sallad och så dracks det lite vin. Men före det fick vi visa upp vad vi pysslat med sedan sist och så blev det även lite pysslat också.

Elin svepte in med en fågel i högsta hugg och inte bara det, tapetklister och silkespapper också. Papier maché, handlar det såklart om med andra ord! Hon hade gjort en form av ståltråd innan hon påbörjade jobbet med papperet. Tyvärr verkar jag inte ha tänkt på att ta någon närbild på fågeln, var nog för upptagen med att titta och prata.

Hur som helst kände jag direkt att jag ville göra en fågel jag också, så dagen efter köpte jag lim och så satte jag igång. Formade en kropp med hjälp av ståltråd och så använde jag tidningspapper. Tyvärr hade jag inget silkespapper med fina färger så dag två när jag jobbade med den försökte jag istället hitta större fält med färg, typ annonser och bilder i tidningarna. Det gröna på ryggen är till exempel gräs från bilder från fotbolls EM. Jag har inte haft tid att fixa med den nu på några dagar, men jag ska försöka riva ut lite mer färgat tidningspapper så jag kan slutföra arbetet. Men hittills känner jag mig väldigt nöjd med hur den ser ut. Egentligen är det konstigt att jag ens väljer att göra en fågel. Jag är verkligen ingen större fantast av fåglar. Snarare tvärt om. Det kommer mera vad gäller fågeln när den är klar!

När jag har gjort mina halsband i fusingteknik har jag ibland funderat över om jag skulle ha provat att göra några set med halsband och örhängen, eller bara örhängen. Jag har testat att få till två lika glasbitar, vilket har visat sig vara näst intill omöjligt, även om jag har varit väldigt noggrann när jag skurit till bitarna. Jag antar att värmen påverkar glaset olika och att de därför flyter ut lite mer eller mindre. Men jag tycker ändå att vissa bitarna har blivit tillräckligt lika för att kunna utgöra ett par.

Därför finns det nu tre par örhängen till salu, här. Jag har köpt krokar i silver så att de ska kännas rejäla. Själv har jag inga hål i öronen, så jag har inte kunnat göra mig ett par till mig själv. När jag var liten ville jag ha hål öronen men var allergisk mot mycket, så mina föräldrar tillät mig aldrig att ta hål. Nu skulle de kännas märkligt att ha örhängen tror jag, liksom som att det inte skulle vara jag. Samtidigt har jag inte längre någon längtan efter det heller, även om det ibland skulle vara trevligt, för det finns ofta många fina örhängen. Tror det är en bra accessoar örhängen, lätta att variera beroende på klädsel.

Det har blivit några inlägg om den här mössan nu, se här och här, men nu har jag betydligt mycket fortare än vad jag trodde stickat färdigt. I lördagskväll fastnade jag framför teven och då passade jag på att sticka de sista varven. Då hade jag redan innan under dagen suttit på balkongen och stickat ett tag. Vågade inte sitta där speciellt länge med min vinterbleka hud. Jag bestämde mig för att en cd-skivas längd var vad jag fick sitta där så jag inte skulle bränna mig. Det var ljuvligt att sitta ute i solen. Men nu var det mössan det skulle skrivas om.

När jag började sticka trodde jag som vanligt att det skulle bli en utdragen process som det oftast blir när jag stickar. Men det har flutit på bra, mönstret är enkelt, och att bara sticka räta maskor är enkelt, framförallt på rundsticka. Det garn jag använt är Regia silk. Jag klarade mig på ett nystan 50g av grundfärgen, mörkgrå och vad gäller den ljusare grå och vitt har jag nog inte förbrukat mer än en tredjedels nystan. Med andra ord har jag material till ytterliggare en mössa eftersom jag köpte två nystan av den mörkare grå. Hade inte med mig mönstret när jag handlade garnet så jag garderade mig lite. Något jag nu såklart med facit i hand inte hade behövt köpa, men jag har redan lovat min syster att jag ska sticka henne en mössa.

Vad som återstår är nu att sy fast den delen som är invikt, trådarna fäste jag igår, de var inte så många så det gick bra. Annars brukar ju det vara det dryga. Jag kommer att få användning av denna när det blir kyligare tider. Men just igår kände det väldigt fel att ens prova mössan, termometern visade i alla fall 25 grader ute, så det var rejält varmt. Men den passade perfekt och kändes mjuk och skön. Kanske är den ingen mössa att ha när det blåser jättemycket, men normala höst och vinterdagar kommer den funka fint!

Måndagskväll spenderade jag delvis med att fotografera och numrera smycken för att kunna lägga upp till försäljning. De första bilderna jag la upp för en tid sedan var jag inte riktigt fullt så ordentligen med så det blev fler smycken per bild. Men jag kände nu att det blev lite otydligt så jag tog mig tid att lägga upp bilder där de ligger två och två på de jag senast tillverkat.

Redan på tisdag kunde jag sedan lägga ett halsband på brevlådan och skicka till Mia i Hälsingland. Alltid trevligt att få glädja någon med det man gör. Det var dessutom det andra halsbandet hon köpte av mig! Den som är intresserad av glassmycken i fusingteknik kan klicka här, så kommer ni till dem jag har till salu.

Det är roligt att göra dem, även om det är många moment och framförallt väntan när de ligger i ugnen. Men den som väntar på något gott… Det bästa är att inget smycke är det andra likt.

Idag fick jag en postavi i brevlådan och min första tanke var att jag inte väntar något alls. Men på väg till Ica Kvantum började jag förstå vad det eventuellt rörde sig om trots allt. Det vadderade kuvertet var postat i Hong Kong så min tanke stämde… Innehållet i kuvertet var denna bok, I Love Handicraft -56 craft creators’, interview and DIY tips.

Varför har jag fått denna bok i posten fast jag inte ens har beställt den? Allt började för ungefär ett år sedan när jag fick ett mail som jag först trodde var ett spam av något slag. En person undrade om jag ville bli intervjuad om mitt hantverk. Något som vid första tanken lät som ett dåligt skämt ska jag villigt erkänna, framförallt för att personen i fråga befann sig i Hong Kong. Men efter lite mailande fram och tillbaka tackade jag ja till att bli intervjuad. Av förklarliga själv var det uteslutet att ses så jag fick i stället ett formulär med ett stort antal frågor på mailen och fick skriva kontrakt på att mina bilder fick publiceras. Så en dag i började av juni ifjol besvarade jag alla de där frågorna, Hanna var en snäll kamrat och hjälpte till. Vilket jag såklart är tacksam över! Sedan hände inte så mycket. Förrän i slutet av året då jag fick en pdf-fil i mailen, mitt uppslag i boken. Inte mycket av texten jag kunde läsa eftersom den är skriven på kinesiska, men jag kunde i alla fall be dem ändra ett stavfel på krympburkar och säga att de måste ändra ordningen på bilderna. Och så idag har jag alltså fått boken! Känns faktiskt väldigt konstigt men mycket roligt att vara med! Jag har inte hunnit kolla så mycket än på de övriga 55 personerna som blivit intervjuade men vad jag sett är jag den enda som jobbar i trä.



I received a book from Hong Kong today; I Love Handicraft -56 craft creators’, interview and DIY tips. The funny thing about it is that I have my own spread in it! How cool isn’t that? Last year I was interview by Wing that has made the book. I answered a lot of questions about my handicraft, especially about my krympburkar, shrink boxes. All that and 55 other persons answers became this nice book!

Long time, no blogging.

Jag vet inte var tiden tar vägen, men det har varit lite mycket att stå i senaste tiden. Dels var jag till Stockholm för att gå kurs i månadsskiftet därefter försökte jag jobba ikapp saker jag låg efter med på jobbet och så har jag varit på kurs igen nu i helgen. Så i helgen, eller rättare sagt lördag till tisdag har jag befunnit mig upp på Gammlia och skärsvarvat. Mycket givande kurs, trevliga kurskamrater och kompetent lärare, mycket mer kan man inte begära.

Ett plus var att jag hade denna utsikt från min svarv.

Vi har jobbat med många olika svarvstål och gått igenom många moment. Naturligtvis insåg jag att jag inte alls hade så stora kunskaper i att skärsvara, inte för att jag hade trott det heller. Då är det tur att jag är ödmjuk inför ny kunskap. Jag känner att jag fick ut väldigt mycket av dessa dagar och det känns väldigt bra att jag redan har anmält mig till en svarvkurs på Sätergläntan i sommar också. Då får jag chansen att fortsätta lite mer koncentrerat för det är fel tid på terminen för att jag ska hinna med så mycket efter jobbet. Nu är det ju trots allt nedräkning mot sommarlovet. Man brukar säga att ”det man inte hunnit till påsklovet, det hinner man inte” och det ligger faktiskt något i det. Av någon anledning rusar alltid de sista två månaderna så jag ska nog inte räkna med att hinna svarva så mycket.



Hur som helst blev det lite skålar de sista två dagarna. Så grymt roligt att svarva, jag önskar jag hade hunnit göra fler än de fyra det blev. Tyvärr är det bara tre som kommer att gå att använda, jag råkade nämligen göra botten för tunn på en av dem, så det gick håll. Sådant som händer, men tråkigt ändå för jag blev väldigt nöjd med överkanten på den.

Jag gjorde ju en shop hos Etsy i höstas, sedan blev det inte så mycket mer gjort än att jag la upp några föremål. Nu ska jag försöka lägga ut lite mer saker med tiden, men börjar lite blygsamt för att ens ha något där. Förhoppningsvis kommer jag känna mig mer motiverad till att marknadsföra den mer än förra gången, för då var det lika med noll, så mer än så ska jag väl klara av.

Kanske är det så att jag måste skriva lite mer på engelska här i bloggen också, i alla fall ha med en kortare sammanfattning i varje inlägg jag skriver för det har jag slarvat med länge nu sedan jag slutade skriva på engelska helt.

It’s time to do something about my etsy shop again therefore I have placed some stuff there once more. There will be some other things later, more krympburkar I think.

Ikväll har jag varit en snäll storasyster och fixat en tavla till syrran som hon ska täcka några fula hål i sitt hus med. Tyget heter Trädgård och är designat av Lena Holtzberg för Spira.

Träramen hade hon förberett men själva uppspänningen av tyget fick jag äran att ordna. Jag vet inte riktigt varför hon inte ville göra det själv. Hon ansåg bara att jag skulle vara bättre på det. Om så är fallet vet jag inte, men det enda som är besvärligt är ju att få till snygga hörn annars är det bara att vara noggrann med tygets placering och att häfta tillräckligt mycket. Att stryka tyget innan är också en nödvändighet för ett så bra resultat som möjligt, såklart!

Att få snygga hörn när man spänner upp tyg på detta sätt tycker jag är det som är besvärligast. I detta fall vek jag in tyget på de båda sidorna av hörnet så nära som möjligt för att få ett så bra resultat som möjligt. Jag tror det gick rätt bra. Jag är lite avundsjuk, jag skulle gärna hänga upp den själva, fast problem är väl att jag inte har någon väggyta där den skulle komma till sin rätt. Jag får återkomma med bilder från syrrans hus när det kommit på plats.

Det är många som kommer hit genom att söka på ”vika lådor” så jag tror det är dags för en enkel beskrivning på det hela. Först hittade jag bara det engelska ordet, tutorial, kanske ett tecken på att jag läser för många bloggar på engelska på temat DIY, Do It Yourself. Vilket i och för sig är temat på de flesta bloggar på temat skapande, pyssel, slöjd och så vidare.

Men i vilket fall, för att vika fyrkantiga papperslådor behöver du följande.

Papper, såklart.
Sax
Linjal
Penna

1. Börja med att välja ut några passande papper. Det går att använda de flesta bara de inte är allt för tunna eller sladdriga. Bestäm därefter vilket som ska vara överdel och underdel. Papperen måste vara kvadratiska.

2. Underdelen måste vara mindre än överdelen, därför börjar jag med att klippa bort en cm runt om hela papperet.

3. För att undvika att få linjer av vikningen på överdelen av lådan brukar jag mäta mig till mitten istället för att vika papperet så jag får fram mittpunkten. När det är gjort viker jag in de fyra hörnen på papperet mot mitten.

4. Därefter måste kanterna på lådan markeras. Det gör man genom att vika de parallella sidorna mot varandra. De ska bara vikas till mitten. Detta görs två gånger för att få en fyrkant i mitten av papperet. Dessa vikningar kommer sedan utgöra kanterna på lådan.

5. Nu är det dags för att klippa på två sidor, parallellt. Man klipper fram till hörnet, så det gäller att inte klippa för långt. Detta måste göras för att man ska kunna vika samman lådan.



6. Nu kan själva lådan ta form, det är dags att vika ihop.

Jag börjar med att vika ut spetsarna och därefter föra ihop sidorna. Efter det viker jag över spetsarna, dessa två låser ihop det hela. Här är det viktigt att de tidigare vikningarna är ordentligen gjorda annars kan det vara svårt att få lådan snygg. Om man vill vara säker på att spetsarna inte åker upp kan man sätta lite lim längst ut på spetsarna så limmas de fast.

7. Färdigt!

För att få en hel låda repeteras nu momenten med det större papperet som ska bli lådans lock. Sedan är det bara att njuta av en vacker papperslåda. Kanske göra en present av den eller helt enkelt använda den som förvaring till sina små favoritgrejer.

Trots att jag verkligen anstränger mig för att inte köpa så mycket böcker ökar ständigt antalet. Jag övergav för länge sedan regeln om att det var inbundet som gällde, och tack och lov för det annars hade jag inte klarat mig med två bokhyllor. Men det är rätt slösigt att använda ett hyllplan till en rad med pocketar, det är mycket yta som går tillspillo. Därför kom jag för länge sedan på att det vore smart att ställa en hylla i hyllan. Så då klarade jag mig ett bra ta på ett hyllplan för pocketar utan att behöver ställa dem någon annanstans. Efter det fick jag ställa dem lite där det fanns plats och som sista utväg ta till systemet med högar. Allt detta såklart inom bokhyllorna gränser, det lät kanske som att jag travat böcker runt väggarna i min lägenhet. Men som ni hör, en ohållbar situation. Så en omorganisering i hyllorna var ett måste, snabbt tillverkade jag två nya förhöjningar vilket gjorde att jag nu istället har rätt mycket plats över för nya pocketböcker.

Att en papperspåse med böcker fick ge vika ur bokhyllan hör inte riktigt hit. Min plan är att ta dem till mitt föräldrahem. Jag har varit lite taktiskt och valt ut lite deckare och sånt som kanske kan intressera framförallt min far. Mor tar sällan sig tid att läsa, men å andra sidan stickar och syr hon mycket istället. Att jag klara mig på två bokhyllor är inte riktigt hela sanningen, i min kombinerade data och pysselhörna har jag faktiskt två hyllor till, men där har jag bara litteratur som rör jobbet och min gamla studielitteratur. Jag undrar förresten när jag ska göra mig av med en del av de böckerna? Jag kommer ju aldrig öppna dem igen…

Förhöjningshyllan är verkligen gjort på enklast tänkbara sätt. Längd 85 cm så den passar precis inuti hyllan, höjden ligger på 8 cm och djupet kanske var 10 cm. Jag tog helt enkelt en färdighyvla bräda i furu som fanns till hands, kapade av benen, borrade och drog sedan fast dem i brädan, jag använde nog lite lim också vid hopsättningen. Det hela bör inte ha tagit mer än 20 minuter att färdigställa.