Skapande

Jag har precis läst Cirkeln, första delen i en trilogi av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. En sak jag alltid gör när jag har sommarlov från jobbet är att läsa lite ungdomslitteratur. Jag tycker om att vara uppdaterad och insatt i vad ungdomarna/eleverna läser. Cirkeln har varit väldigt omskriven i bokbloggsvärlden och jag följde Strandbergs blogg tills han övergav den för Twitter så jag har varit lockad av att läsa boken sen den släppte i våras.

Om man sammanfattar handlingen lite kort så kretsar den kring sex tjejer i gymnasiet, de är varandras ytterligheter och skulle aldrig sammanföras om det inte var för att de alla är utvalda. De visar sig att de är häxor och att de är nämnda i en gammal profetia. De förmodade självmorden som sker på skolan är inte alls vad det verkar, men det är bara de som vet sanningen. Och allt blir sedan på liv och död. Magiska krafter ska kontrolleras, tjejerna måste samarbeta trots att de är så totalt olika varandra och ondskan besegras.

Jag var inte helt övertygad när jag började läsa boken, häxor och övernaturliga fenomen är inte riktigt min grej. Men boken är i mina ögon skickligt uppbyggd, jag ville hela tiden veta mer. Hade jag fått läsa den här boken i yngre tonåren skulle jag nog ha älskat den. Jag tyckte absolut att den var läsvärd och jag kommer definitivt att läsa de övriga delarna när de väl är utgivna för nu vill jag verkligen veta mer om vad som kommer att ske i Engelsfors.

Jag tycker de har lyckats bra med att skildra de olika karaktärerna och deras enskilda live. Det känns som att det borde vara lätt att identifiera sig med de olika karaktärerna beroende på hur man själv är som person. Vissa gillade jag inte, det gav ett väldigt osympatiskt intryck. Vilket jag vill tro är mening också. Medan jag verkligen uppskattade några av den andra karaktärerna.

Däremot vet jag inte om jag någonsin kan lite på någon rektor igen, det kanske visar sig att de är häxor… haha…

Två måndagar efter varandra har jag suttit bänkad på Sagateatern. Först såg jag teaterföreställningen Utrensning baserad på Sofi Oksanens bok med samma namn. Handlingen kretsar kring en kvinna som heter Aliide Truus och hennes öde, där finns även flickan Zara som varit en del av människohandeln men lyckats rymma. Det är Estland och när handlingen startar är det 1992, men boken kretsar mycket kring efterkrigstiden och kommunismens och kapitalismens påverkan på landet.

Jag läste boken ifjol och jag kände då att det var den bästa boken jag läste under året, därför var jag lite rädd när jag gick till teatern. Rädd för att jag skulle bli besviken och inte känna att pjäsen skulle göra boken rättvis. Men jag känner så här en vecka senare att jag är glad att jag köpte biljett och gick dit. Jag upplevde den som välspelad och även om det är en mörk och tung handling så skildrades den på ett för mig tilltalande sätt. När jag satt där tänkte jag även många gånger att de verkligen skapat en riktigt snygg dekor.

En vecka senare, det vill säga i måndags, var det åter dags att besöka Saga. Den här gången för att lyssna till Bodil Malmsten. Hon har satt upp en föreställning eller vad man nu ska kallar det, som hon benämnt Enligt Bodil Malmsten. Första akten läste hon ur tre av sina romaner och talar om handlingen. Andra akten är lite lösare i formen, det är fortfarande hennes böcker, men nu har fåtöljen Farmor av hennes farfar Carl Malmsten kommit in på scen, samt travar av böcker och en stor pingvin av papp. Hon varvar musikinslag och förinspelade sång med att friare tala om innehållet i böckerna och sitt författarskap.

Jag gillar Bodil mycket för hennes sätt att skriva. Jag tycker att hon i sina böcker ofta berättar sköra historier med en tyngd och en närvaro. Och med sköra menar jag att människorna i hennes böcker många gånger är sköra. Samtidigt finns där rätt ofta något muntert och relativt lättillgängligt. Språkligt är det verkligen en fröjd att läsa hennes böcker, men jag utgår ifrån att det är mycket arbete bakom varje ord trots lättheten i hennes språk. Något som blev extra tydligt igår efter en av de saker hon sa. Nämligen: “Jag blir inte lyckligare av att skriva. Men skriver jag inte lider jag ännu mer.”

Helt klart två mycket bra måndagskvällar måste jag säga!

Jag har ju en kategori som heter litteratur på den här bloggen, men den har fått pinsamt få inlägg egentligen genom åren. Kanske måste jag råda bot på det? Jag ska göra ett första försök nu.

Mitt jobb innebär att jag tillbringar mina dagar på en skola vilket även innebär att jag har den trevliga förmånen att ha väldigt nära till ett bibliotek. Igår när jag rastvaktade passade jag på att ta en sväng genom biblioteket för att se om där var några elever. I dörren mötte jag två tjejer ut 6:an så jag frågade om de inte hade lånat några böcker men fick till svar -nej, vi hittade inga vi ville läsa. Lite konstigt tyckte jag faktiskt och erbjöd mig att tipsa om några. Då tiden var knapp innan vi alla skulle behöva gå till lektion tipsade jag om en sju olika titlar som jag vet kan passa tjejer i deras ålder.

De beslöt sig för att låna Johanna Thydells I taket lyser stjärnorna och Peter Pohls Jag saknar dig, jag saknar dig.

Den av dem som valde att låna Pohls bok frågade mig -kommer jag börja gråta? efter att hon läst baksidetexten. Jag svarade henne att så kan det säkert bli, det är en väldigt sorglig berättelse. (En tvillingsyster dör, vilket man får veta direkt). Och då slog tanken mig, är detta möjligen den ungdomsbok som var den bästa när jag själv var så där en 12 år gammal? Ja, kanske är nog mitt svar. Om inte den bästa som en av de absolut bästa böckerna jag visst då. Jag har lästen den igen som vuxen och den var lika sorglig att läsa då. Dessutom anser jag att Peter Pohl är en av de bättre ungdomsförfattarna som har skrivit väldigt många bra ungdomsböcker.

Nu ser jag mest fram emot att få fråga X vad hon anser om boken.

Ett av svts kanske bästa program måste vara litteraturprogrammet Babel. Tyvärr missar jag det ofta, då torsdagar inte är någon dag för teve för mig. Men jag lyckades se sista avsnittet och fick se Bob Hansson avslutning på följetongen att få läsa upp en vinnande kärleksdikt för de där som ska giftas sig den 19:e…

Hur som helst var det en enkel men helt otroligt vacker dikt som vann tävlingen. En sådan där dikt som träffar en rakt i hjärtat. Som man vill lära sig utantill och kunna recitera. Här kommer den.

din hand…

din hand vilar
på min ärm
en beröring
som för ett ögonblick
upphäver
att vi en gång båda
är borta

Jörgen Berg
(Gösta Friberg)

Jag upprepar fjolårets listande:

Bästa boken: Jag hade rätt högflugna planer om att läsa 40 titlar mot för de 34 st jag läste 2008. Nu blev det inte riktigt så, men likväl en tangering av 2008:s 34 titlar. Något jag känner mig väldigt nöjd med. Jag har dock inte alls samma förhoppningar detta år, jag ska nämligen försöka plugga lite samtidigt som jag jobbar, så risken är att det blir lite mindre skönlitteratur fram till sommaren i alla fall. Men vilken bok var bäst 2009 då?

När jag bläddrar igenom min läsdagbok inser jag att jag har läst många bra böcker i år. En topp 5 utan någon inbördes ordning får det bli.

Anna Gavalda – Lyckan är en sällsam fågel
Tore Renberg – Mannen som älskade Yngve
Nick Hornby - Juliet, naked
Muriel Barbery - Igelkottens elegans
Siri Hustvedt - Sorgesång

Bästa nya skivan/orna: Lars Winnerbäck – Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen
Samt ett gäng tribute skivor till Leonard Cohen och då framförallt Ebba Forsberg – Ta min vals

Bästa konsert: Marit Bergman någon gång i april och Lars Winnerbäck, sporthallen den 26 november.

Bästa teaterföreställningen: Ifjol skrev jag så här: Klungan – Det är vi som är hemgiften. Så bra, så bra. Skulle ha velat se den en andra gång för att verkligen ta till mig allt. < Jag fick chans att se den igen när de körde några föreställningar i oktober.

Årets cafébesök: Ifjol fick denna kategori vara med för att jag var så nöjd över bokcafé Pilgatan och jag tror bestämt den får stå kvar även detta året.

Årets tv/film/bio: Bio: Coco – livet före Chanel. Allt med Audrey Tautou är alltid så sevärt! Dvd: True blood säsong 1 var spännande. Tv: Jonas Gardells De halvt dolda var mycket, mycket bra.

Årets tidning: Vi läser, ligger stadigt kvar, jag har sällan läst en tidning så ordentligt som jag gör med den. Jag ska prenumerera för alltid känns det som, eller åtminstone så länge den håller samma fina kvalitet. Känner dock att Hemslöjden måste nämnas också. Alltid läsvärd.

Bästa boken 2008: Jag väljer en författare istället. Bodil Malmsten.

Jag brukar ha som motto att läsa en bok mer än vad jag läste året innan. Ibland läser jag mer, ibland mindre. 2008 var ett rätt bra år för min läsning. 34 titlar, alternativt 12200 sidor. Det blev några riktiga tegelstenar, framförallt Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen, 741 sidor lång. För lång var vad den var, även om jag tyckte den var intressant visade det sig bli en dryg läsning med en rejäl paus på 20 titlar i mellan. Under hela 2008 har jag fotat minst en bild varje dag och fram till sista veckorna i december har jag varit helt övertygad om att jag ska fortsätta med något dagligt, men plötsligt kände jag bara att – nej det ska jag inte göra. Däremot har jag tänkt behålla tänket och överföra det på min bokläsning.

Min första tanke inför 2009 var att läsa en bok i veckan, det vill säga 52 titlar. Vilket inte alls skulle behöva vara alltför svårt, men samtidigt tror jag inte att jag kommer hålla den farten vad gäller läsningen men min tanke är att jag ska läsa 40 titlar, det blir en bok var 9:e dag ungefär. Känns som ett realistiskt mål. Skulle jag komma upp i 52 st vore det såklart en stor bonus.

Bästa nya skivan/orna: Frida Hyvönen – Silence Is Wild och David Sandström – Pigs Lose.

Årets konsert: Dolly Parton på Stadion med Hanna

Årets teaterföreställning: Klungan – Det är vi som är hemgiften. Så bra, så bra. Skulle ha velat se den en andra gång för att verkligen ta till mig allt.

Årets cafébesök: När jag äntligen tog mig till Bokcafé Pilgatan.

Årets tv/film: Dexter säsong 2 och Grey’s. Jag har verkligen varit dålig på att se film, men Juno var bra, fast jag vet inte ens om den är från 2008…

Årets tidning: Vi läser. Jag hoppas det blir en fortsättning för jag gillade den skarpt.

Hittade en bokenkät hos A.M.O som jag helt fräck snor för att jag fann den trevlig.

1. Den värsta läsupplevelse du haft?

Jag kan inte minnas att jag haft någon. Visst har jag hittat en bok jag inte funnit intressant av en eller annan anledning. Men ingen som jag benämner som värsta läsupplevelsen. Kanske någon kurslitteratur skulle kvala in om jag tänker efter lite.

2. Vilken bok har påverkat dig mest hittills?

Jag vet inte vilken det skulle vara just nu. Däremot tror jag faktiskt att jag har en fantasyserie att tacka för att jag idag är en läsande person. David Eddings Sagan om Belgarion hittade jag i rätt ålder, i det kritiska läget när jag kunde ha valt bort böcker för att jag inte tyckte om att läsa men istället blev fast totalt.

3. Har du läst någon bok som du blivit riktigt skrämd av?

Jag blir inte skrämd av så mycket faktiskt, men visst kan vissa böcker med verklighetsförankring göra att jag blir skrämd eller beklämd av människors livsöden.

4. Vad använder du som bokmärke?

Jag har ett fint bokmärke som en vän till mig har gjort, men även papperslappar och annat. Jag gör dock aldrig hundöron.

5. När brukar du läsa? Hemma, på jobbet, på morgonen, på förmiddagen, på kvällen, innan du lägger dig…?

Alltid innan jag ska sova, men jag läser andra tider också.

6. Vad var den första bok du läste?

Minns jag verkligen inte.

7. Vad är bättre, pocket eller inbundet?

Pocket, för att det är smidigt och tar mindre plats. Men inbundet har större stil vilket är skönt.

8. Vilken bok läser du nu?

Mitt liv som pingvin av Katarina Mazetti

9. Och vilken sida är du på?

s. 39, nyss börjat med andra ord.

10. Brukar du lämna “kännetecken” i dina böcker? (klottrar i dom, spiller mat/dryck på dom & andra barbariska åtgärder?

Ibland klottrar jag något i marginalen och kanske viker jag ryggen lite väl mycket ibland. Sedan skriver jag ofta in datumet när jag läste ut boken om det är min egen.

11. Påverkar titeln/omslaget dig om du överväger att läsa en bok?

Ibland kan de väl göra att jag bli nyfiken, absolut.

12. Sidantalet, då?

Spelar inte så stor roll, mer än att själva böckerna kan bli otympliga om det är väldigt många sidor.

13. Brukar du bläddra fram till sista sidorna för att få reda på slutet?

Nej, skulle aldrig falla mig in.

14. Finns det någon bok du läst flera gånger?

Ja, det finns några. Bland annat boken Hohaj av Elisabeth Rynell, som är en av mina absoluta favoritböcker. Brott och straff har jag läst två gånger, en lärare jag hade på universitetet hade läst den åtta gånger, så jag har några omläsningar kvar där antar jag…

15. Har du råkat ut för någon olycka som böcker varit orsaken till?

Nej, det tror jag inte. Möjligen har jag halkat på någon isfläck på väg hem från bibblan kanske, men det är väl knappast böckernas fel.

16. Brukar du sälja/ge bort dina böcker eller klänger du dig maniskt fast vid dem, även om det är någon bok du inte gillar?

Jag är dålig på att göra mig av med böcker. Men jag skickade faktiskt Stieg Larssons millenniumserie till Tyskland förra månaden. Så ibland ger jag bort någon bok, men det händer rätt sällan.

17. Tar du med dig boken du läser på toa?

Det händer.

18. Just det, läser du i badrummet?

Äger inget badkar.

19. Har du något boksystem? Skriver du upp vad du läser/ska läsa/ska köpa/köpt för böcker? Skriver du kanske till och med läsdagbok?

Jag har en pärm med en lista som hängt med sedan 1993, det vill säga 15 år. Sedan september 2006 för jag parallellt en läsdagbok. Bloggade om det rätt nyligt.

Jag är inte direkt någon tävlingsmänniska, men sätt ett brännbollsträ i näven på mig eller ge mig en boll att sparka på så nog vill jag tillhöra det vinnande laget alltid. Men en sak kan man väl säga att jag ”tävlar” i mot mig själv i vardagen, nämligen i bokläsning. Jag har som oskriven regel att försöka läsa en bok mer varje år. Ibland lyckas det, ibland inte. 2007 läste jag 27 böcker, det vill säga en titel var 14:e dag ungefär om man skulle räkna ut ett snitt. Jag har dålig koll på hur mycket folk i allmänhet brukar läsa, men jag skulle tro att jag ligger skapligt till i mitt bokläsande. Hur som helst läste jag häromdagen ut boken Kärlek är ett blandband: livet låt för låt av Rob Sheffield vilket innebar att jag klarat av min utmaning för 2008, nämligen att läsa en bok mer än fjolåret. November har precis börjat och jag skulle tro att jag hinner med i alla fall 4 titlar till detta år, minst. Det innebär ju att 2009 kommer bli ett lite jobbigare bokår.

Men vad har jag läst hittills i år då som känns värt att nämna? Stieg Larssons 3 böcker har jag klarat av för några veckor sedan. De visade sig vara väl värda att ha spara på så länge. Jag är mycket nöjd med den läsningen! John Ajvide Lindqvist Låt den rätta komma in har jag också läst nyligen för att jag ska kunna gå och se den på bio. Jag brukar inte uppskatta vampyrer men denna bok gillade jag skarpt! Linda Olssons Sonat till Miriam läste jag i somras men tyckte nog att Nu vill jag sjunga dig milda sånger var snäppet vassare. Tre titlar av Bodil Malmsten har det blivit och så en av mina absoluta favoritförfattares nyaste bok har jag också hunnit med, nämligen Johanna Nilssons SOS till mänskligheten.

Konstigt nog har jag i stort sätt bara läst titlar som jag uppskattade men hur kommer jag ihåg alla böcker jag läser då? Jo, jag har ju en läsdagbok + en pärm som följt med sedan 1993 där jag skriver upp alla skönlitterära titlar jag läser. Hur håller du redan på dina utlästa böcker?

I morse, eller jag borde nog säga vid lunchtid när jag vaknade till liv och insåg att klockan var 11:30 fick jag dåligt samvete. Jag må ha sommarlov eller semester eller vad det nu kallas, men sova till 11:30 känns inte bra! Samtidigt är det ju just det semester handlar om. Sova precis så länge man vill och därefter bara ta dagarna som de kommer. Men det får finnas gränser trots allt.

Förra veckan när Hanna hälsade på var det väl ungefär vad vi gjorde, tog dagarna som de kom, med vissa inbokade saker att göra. Exempelvis fick jag äntligen chansen att besöka bokcafé Pilgatan, vilket inte har blivit av tidigare. Första gången jag skulle gå dit var jag och min kompis en timme tidig, så vi fick välja ett annat fik då. Men i fredags blev det äntligen ett besök. Jag satt bredvid Torgny Lindgrens stol, det kändes bra. Det fina med alla stolar på stället är att de är köpta av författare och på det sättet deras bidrag till bokcaféet. Så frånsett några äldre soffor, jag satt på en gammal fin kökssoffa med trasmatta som överdrag på sitsen, utgörs möblerna av författarstolarna. På deras hemsida kan man se vilka som bidragit. Några stora och välkända andra lite mer okända författare, i alla fall för mig. Roligt är också att de har sådan fin skylt utanför. Tyvärr tog jag inget kort på den i det vackra solskenet, däremot förra gången jag skulle dit, när det var mars och snö ute. Det är en väldigt duktig bildhuggare som kallar sig BEN men som heter Bengt-Erik, som gjort den. Jag har gått en kurs hos honom för något år sedan i karvsnitt och bildhuggeri.

När jag skriver inlägg i min blogg försöker jag eftersträva att det inte ska bli så mycket av dagboksskrivande i stil med att idag gjorde jag si och så utan jag berättar ju bara om saker som i ett stort sammanhang hänger ihop med mitt intresse för skapande eller så blir det lite foton som speglar min vardag på något sätt. Även om jag har valt den typen av inriktningen betyder det inte att jag inte ibland skulle vilja skriva inlägg av det slaget. Men eftersom jag valt det brukar jag försöka hålla mig till ämnet så gott det går. Men regler är till för att brytas, eller hur var det nu?

Så nu blir det ett sådant här inlägg som saknar någon direkt röd tråd.

Förra veckan handlade jag nya skor, inte för att jag behövde det för jag skulle bara ha kunnat slänga de gamla utnötta och fortsätta nöta på några av de andra par jag har. Men inte då, istället köpte jag ett par identiska gympadojor från Adidas. Varför variera sig när man kan köra på ett vinnande koncept tänkte jag.

Idag tog jag tillvara skokartongen också, letade fram lite snyggt omslagspapper som jag har och klädde in den. Jag gillar skokartonger, om jag skulle börja leta i mina lådor och skåp skulle det finnas ett ganska stort antal tror jag. De flesta med något papper om sig för att se lite snyggare ut. De är praktiska eftersom de alltid är rejäla och rymmer bra med saker.

Annars så är det ju rätt skönt att dricka en kopp te, äta en kaka eller två och läsa en bok. För tillfället läser jag Allt av Martina Lowden. Jag har sneglat på boken länge på bibblan, men efter att ha läst en intervju med Lena Kjersén-Edman hos bokhororna där hon sa positiva saker om Lowden kände jag att det var dags. Jag har haft Kjersén som lärare på några litteraturkursen och vet att hennes ord är att lita på… Jag skulle ju även kunna skriva att detta inlägg skriver jag för att slippa ta tag i vissa tråkiga saker som att plocka undan alla saker jag spridit ut i lägenheten, hänga tvätten som säkerligen är klar sen länge eller bara helt enkelt göra vad som helst annat som inte involverar att sitta vid datorn.