Idag tänker jag lite extra på denna vackra kvinna. Min älskade mormor som idag skulle ha fyllt 87 år. För alltid i mitt hjärta ♥
Sista tiden har jag mest doftat på blommorna.
Jag tittar mig omkring och ser saker i vardagen som jag gillar extra mycket. Ett fräscht kök med ny gardin och duk på bordet. Och bordet sen. Jag hyser en hatkärlek till mitt köksbord. Kärlek för att det var min mormor och morfars vardagsrumsbord, köpt på slutet av 50- eller början av 60-talet, men även det att man lätt sitter 8 personer om man lägger i extra skivorna. Hatet för att det är så känsligt mot fukt och har många fula ringar trots mina insatser med både olja och polish.
En blommande Fredskalla värmer mitt hjärta, trots min dåliga skötsel blommar den. Min byrå som blivit ett projekt, det ska bli ett levande collage, jag vet inte om jag riktigt är framme än, men jag jobbar på det. Och så ett ägg, plåt, halvdåliga svetsfogar, rått och enkelt. Precis vad jag gillar.
♥
♥
Förra helgen var jag på en weekendresa till huvudstaden. Jag gick på musikal, träffade släkt och vänner och shoppade. Men framförallt promenerade jag väldigt mycket som det ofta blir när man är i större städer. Jag hade hoppats på lite mer sol än vad det var för annars bjuder Stockholm på mycket trevliga motiv att fota. Framförallt gillar jag alla gamla hus. Å andra sidan är det tacksamt att det inte blir skuggor när vädret är grått. Gjorde en repa på Söder och då åkte kameran fram i alla fall.
Det är verkligen så värt att få åka bort en helg ibland, umgås med syster och mor. Bo på hotell, käka hotellfrukost och göra stan. Sweet!
Snart har en vecka med sportlov passerat. Jag har mest tagit dagarna som de kommer. Fikat med lite vänner, träffat mina syskonbarn, gått på bio och såklart som alltid när man är ledig, städat och tvättat.
En dag tog jag en promenad ner till stan, naturligtvis med kameran i släptåg.
En annan dag fick jag besök som övernattade och hade delvis sin packning i denna väska. Vi gick på bio, målade och köpte tågbok på bokrean.
Idag, sista vardagen på lovet fick jag fin, fin post i brevlådan. Senaste numret av Slöjdforum där min text om krympburkar var publicerad samt ett fint vykort från Hanna.
FotoMarch 2, 2009 5:48 pm
Jag har gjort en upptäckt va gäller min hemstad igen, egentligen förstår jag inte hur jag har missat detta. Men på en husvägg vid Vasaplan sitter denna fanastiska ljusinstallation. När jag läste om den på kommunens hemsida är det som att jag kanske har läst något om detta tidigare, men aldrig sett den. En anledning är väl att jag väldigt sällan åker buss nu för tiden eftersom jag är tvingad att pendla med bil till mitt jobb. Eller så har jag helt enkelt inte lyft blicken tillräckligt… Den måste ha suttit där sedan ljusfestivalen i höstats och är en fast installation då Balticgruppen har köpt och donerat den till kommunen. Jag måste fota den igen när det inte är snöstorm ute, får väl vänta till våren, därför gjorde den sig bäst i svartvitt.
Enligt texten på hemsidan en uppmaning till alla unga tjejer och kvinnor att våga TA plats. Coolt!
FotoFebruary 11, 2009 7:44 pm
En eftermiddag vid Umeälven. Allt detta vackra några minuters promenad från mitt hem. Det är fantastiskt!
♥
♥
♥
♥
♥
Tidigare i veckan var jag turist i min egen hemstad och fotade Standing Man. En omdiskuterad skulptur av en stående man som vi har på vårt torg. Själv tycker jag den är väldigt cool och passar bra in i miljön där den står vid några bänkar. Den är rätt stor, något större än en vanlig man. Om det är riktigt kallt brukar någon ge honom en halsduk och även en mössa ibland. Dessutom borde man vara turist i sin egen stad lite oftare tycker jag. Det finns mycket kulturellt som man inte vet om, trots att jag bara bor i en stad med dryga 100000 innevånare.
Konstnären som gjort Standing Man heter Sean Henry och på Umedalens skulpturpark kan man se ytterligare ett konstverk av honom, nämligen Trajan’s shadow. Nu var det ett tag sedan jag åkte den vägen där den står, men jag utgår ifrån att den tillhör den permanenta utställningen. Men rätta mig om jag har fel, om det är någon som vet något annat. Ta en titt på Sean Henrys hemsida, han har gjort många skulpturer av människor som känns spännande. Många av hans skulpturer är gjutna i brons och sedan målade med oljefärg.
När jag ändå är inne på Umedalens skulpturpark måste jag visa min favorit alla kategorier av de som finns där. Nämligen Ute av Charlotte Gyllenhammar. Ett litet barn i vinteroverall gjutet i brons. Den är så fin och samtidigt lite dyster och hjärtskärande på samma gång! Helst ska man se den på lite håll, eftersom den står vänd med ansiktet in mot en vägg. Då ser den väldigt ensam och övergiven ut.
Jag har lovat mig själv att slöjda mer detta år än förra. Helgen som gick spenderade jag med att tälja några nya rabattdekorationer inför den kommande våren. En vår som i dagsläget känns ganska långt borta men när det handlar om tiden så flyger den ju alltid fram så den är väl trots allt här snart. Så lite framförhållning känns bra. Jag har några beställningar så det gäller att bygga upp lagret igen så det finns något att välja mellan för de intresserade.
Till att börja med gjorde jag några av mina traditionella former, det vill säga kronor, hjärtan och stjärnor. Därefter testade jag en form som mer eller mindre fick växa fram ur en grovsågad björkbit. Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla den, kanske en typ av blomma eller blomknopp.
Det var hur som helst väldigt skönt att enbart ägna sig åt mitt eget slöjdande och inte elevernas. Även om jag är i slöjdmiljön varje dag så ligger ju fokuset ständigt på andras slöjdande och föremål. Visst blir det några hyveldrag där och lite täljning där osv. dagligen på jobbet också. Men slutresultatet är inte mitt eget, vilket är viktigt också, att det faktiskt blir något. Därför ska jag sträva efter att producera mer föremål i trä detta år, för att jag behöver det för mitt eget välbefinnande!
♥
Ibland blir jag extra nöjd med mina foton. När jag tog denna bilden till en grej jag håller på med blev jag glad. Det var knepigt att hålla i tråden, arrangera virknålen så det såg ut som att någon jobbar med den samtidigt som jag skulle klara av att ta kortet. Därför är det extra roligt att jag faktiskt lyckades. Påtning pågår…
