Skapande

Igår på mitt köksbord. Några föremål som jag fångade på bild när jag hade fram kameran. Ljuslyktan är köpes, men jag gillar luffarslöjden och urnan köpte jag i december i tron att jag skulle ge bort den i julklapp. Så blev det inte, jag fattade tycke för den och klarade inte av att ge bort den - så kan det gå!

Min kompis Hanna som bloggar sedan många år tillbaka har startat ett fototema som hon kallar Spotted Photo Theme, och jag tänkte jag skulle försöka hänga på den månadsutmaningen. Januaris tema för Hanna är hennes katt Smilla. Men jag är en djurlös människa, så jag tänker helt enkelt att jag använder mig väl bara av de djur som fastnat på bild genom åren. För hela idén går ut på att använda och visa upp de bilder man redan har och inte att springa runt och ta nya.

Hanna är även en av de personer som inspirerade mig att starta den här bloggen för många år sedan, då kände jag inte ens henne. Men vi bodde väldigt nära varandra då, så tillslut möttes vi över en fika och efter det så blev vi kompisar. Nu bor vi längre ifrån varandra men jag blir fortfarande inspirerad av henne!

Okej, nu kör vi! Bilder på djur i någon form som jag tagit genom åren. Ps. jag tänker att det inte behövar vara levande djur som ni kanske ser.

I participate in Hanna’s Spotted Photo Theme. I have no cat so it’s photos of random animals instead.

Längst älven finns en fin strandpromenad som är trevlig att promenera längst oavsett årstid. Vackra vinterdagar och vår/sommar är man sällan där själv. Men ibland händer det faktiskt att man kan gå längre sträckor längst den utan att möta någon. Så blev det inte igår, däremot sista veckan innan jul när jag gick där på min lediga tisdag. Då mötte jag inte en själ trots att jag promenaden längst den i minst 30 minuter.

Men igår var det mängder av folk ute. Jag snabbade mig ut strax innan kl 12, då jag fick för mig att jag höll på att missa solen helt. Men när jag sedan väl var hemma igen insåg jag att det var soluppgång och inte solnedgång som jag trodde. Men det är lite svårt att veta så här års i norr. Här är några bilder från gårdagen.

När ett sommarlov i stan kan se ut så här är det faktiskt inte så jättejobbigt att vara här, även om jag alltid längtar till sommaren vid havet. Men det blir inte riktigt samma sak när man är vuxen och har ett eget hem, men samtidigt sommarlov.

Visst blir det dagar vid havet, men det är inte riktigt som när jag som barn packade några väskor och drog till mormor och morfar i stugan. En stuga som inte är en stuga längre utan ett permanentboende för föräldrar. Så rent teoretiskt kan jag packa väskor fulla med böcker och cykla till havet varje dag. Det är bara det att det blir något fler dagar i stan nu för tiden istället. Och det är helt okej, det också!

Växtligheten är så förgänglig. Jag väntade väldigt länge på att körsbärsblommorna skulle slå ut utanför min balkong och nu har de redan hunnit blomma över. Tur då att äppelträdet blommar senare så att det går att njuta av ytterligare blomsterprakt.

Kanske att vi i detta nu sitter på ett plan till huvudstaden, jag och den här killen. Systersonen. Vi ska hänga runt och beta av alla barnvänliga ställen vi orkar med under fyra dagar. Kanske är det en trött moster som kommer att komma hem. Men absolut mest troligt är det två glada typer som kommer hem efter att ha haft det roligt tillsammans!

Med våren, som ju nästan inte existerar här, och sommaren kom i år lite mer än vanligt också de sena nätterna, drinkar på uteservering och känslan av att alla vaknat till liv igen. Man går hem efter midsommarfirande och vet inte riktigt om det är solen som har gått ner eller om den redan är på väg upp?

På lördagen målade jag naglarna gula och drog till jobbet. På söndag läste jag en bok och tänkte att gult är kanske inte fullt, trots allt.

När jag kom hem till mitt hus efter 2 nätter annorstädes såg det illa ut vad gäller snön.

Jag tog mig inte in med min bil och fick skotta bort de cirka 3 dm som fallit. Knäckte nästan ryggen som vanligt med den snömängden men tog mig till sist in. När jag varit inne en halvtimme kom grannen med traktorn. Det var ju extra festligt den 1 april.

… en illa omskött orkidé får en knopp fast den knappt fått någon kärlek alls!

… jag fick sportlov och inledd med gubbrock signerat Eldkvarn.

… jag klev upp tidigt fast jag hade ovan nämnda lov och såg stan vakna till liv.

Det är för lite slöjd i mitt liv just nu, med två arbetsplatser och lite plugg på det finns inte mycket tid över. Därför kändes det extra härligt när jag helt enkelt stal mig lite tid förra veckan under några lektion när eleverna var fullt upptagna med sitt. Om man täljer lite i steget kan det snabbt bli några knoppar. Och så fick jag den där lilla extra påfyllningen av energi. Tänker att det är lite som meditation eller kanske yoga? Att jag hittar balansen när jag täljer. Det är det enklast men samtidigt det bästa.

Jag hängde med systersonen förra helgen och när han övade på täljningen passade jag på att måla lite. Tanken är att det ska bli någon form av blom- eller rabattpinnar av dem.